Fintech – Fem delar finansiell teknologi

Gamla storbankerna är bara en liten del av fintech

Fintech, det vill säga finansiell teknologi (eller finansteknologi) är en av våra megatrender för närvarande. Från att tidigare haft mer eller mindre monopol på banktjänster så börjar nu storbankerna få det riktigt svettigt. Det dyker upp många nya aktörer på marknaden, som har insett att man kan inte vara bäst på allt – men man kan vara överlägsen de gamla monopolen på vissa saker. Idag går vi igenom fem delar av fintech-landskapet. Vi gör dock inte anspråk på att komma med en fullständig kartläggning – inte minst för att det poppar upp nya aktörer hela tiden!

Storbankerna – gamla tidens fintech

När Spara och Placera var små, så var det till den lokala sparbanken man gick för att lämna in sparbössan med den samlade veckopengen. Det var hit mamma och pappa gick och betalade räkningarna över disk, företagen satte in dagskassan, och man ansökte om bolån med mössan i handen. De lokala sparbankerna blev sedan pengatvättande storbanken Swedbank, som existerar på marknaden tillsammans med SEB, Handelsbanken, Nordea och Danske Bank. Nu tar dessa banker knappt emot kontanter längre, bankkontoren läggs ner, och ingen ränta får man på sparkontot längre. Inte så konstigt att det kommer utmanare, eller hur!

Den första utmanaren mot sparbankerna inom ”fintech” (med en vid och generös tolkning av begreppet) jag kan komma på var Forex (och andra växlingskontor). Att inte behöva beställa dollar eller tyska D-mark eller vart man nu skulle resa någonstans en vecka i förväg, utan bara gå till luckan och växla sina svenska papperspengar mot utländska dito var en stor grej. Men sedan hände….ingenting! Inte förrän vid sekelskiftet!

Nischbankerna: Startade med aktiehandel online

Nordnet (1996) och Avanza (1999) revolutionerade aktiehandeln på nätet! Helt plötsligt kunde du handla aktier online, utan att behöva använda storbankernas mäklare via personligt besök eller per telefon. Vi snabbspolar vidare ett dussin år, och helt plötsligt börjar det poppa upp andra nischbanker som alla ”mutar in sin del av kakan”. Du har Bynk, Enkla, Lendify och Bluestep för att nämna några. De nischar sig mot olika segment, det kan vara blancolån, bostadslån eller P2P-lending. Gemensamt är dock att i en tid då storbankerna ger nollränta på kontot så är det hit du vänder dig för att hitta bästa sparräntan.

P2P-lån

Lendify har vi redan nämnt. Men vi har även Brocc, Savelend och en hel binge andra aktörer i det som kallas Peer to Peer lending (P2P), det vill säga när privatpersoner (och företag) lånar ut sitt överskottskapital till andra privatpersoner (och företag). Som förmedlaren av dessa lån så har vi fintechbolaget som en ”motor” i mitten. Räntan, liksom risken, är hög.

Betalförmedlare

Klarna. Need I say more? En av de starkast lysande stjärnorna på fintechhimlen. Kritiserad för att tjäna pengar på folks shoppingproblem och på förseningsavgifter. Men handen på hjärtat, Klarna är ett utmärkt komplement till Visa och Mastercard för internethandel oavsett om du säljer böcker och färgpatroner eller byggsäckar.

Cryptovalutor – nästa generation fintech

Vissa skrattar åt Bitcoin och andra cryptovalutor. Andra håller det som en husgud. Sanningen ligger däremellan – Bitcoin är en fantastisk uppfinning som på sikt kommer revolutionera handel och betalningar på Internet. Men, det är en lång, mycket lång väg dit. Internet byggdes för att visa kattbilder på nätet, ungefär. Det tog många år innan Internet var riktigt användbart. Cryptovalutor är Internet tvåpunktnoll – ge det tid så kommer det komma bra applikationer!