Vad är ett företag egentligen värt? Frågan blir aktuell vid allt från försäljning och generationsskifte till nyemission, bodelning eller köp av en konkurrerande verksamhet. Svaret går sällan att hitta på en enda rad i årsredovisningen.
En företagsvärdering bygger på företagets ekonomi, tillgångar och framtida intjäningsförmåga. Även sådant som kundrelationer, avtal, personal, varumärke och beroendet av den nuvarande ägaren kan påverka värdet.
Det finns flera sätt att värdera ett företag. Vilken metod som passar bäst beror både på verksamheten och på varför värderingen görs.
Vad är en företagsvärdering?
En företagsvärdering är en uppskattning av ett företags ekonomiska värde vid en bestämd tidpunkt. Värderingen kan avse hela verksamheten, aktierna i ett bolag eller enskilda delar av företaget.
Det är viktigt att skilja mellan värde och pris. En värdering ger ett underbyggt riktmärke, medan det slutliga priset bestäms i en förhandling mellan köpare och säljare. En viss köpare kan vara beredd att betala mer än det beräknade värdet eftersom företaget ger tillgång till nya kunder, teknik eller en ny marknad. En annan köpare kan kräva rabatt på grund av risker eller framtida investeringsbehov.
En professionell företagsvärdering kan därför innehålla flera beräkningar och ett intervall snarare än ett enda exakt belopp.
En företagares förmögenhet kan till stor del vara bunden i aktierna i det egna bolaget. När man ser uppskattningar av förmögenheten hos personer på listan över Sveriges rikaste människor handlar det därför ofta om värdet av deras företagsägande, inte om pengar som finns på ett bankkonto.
När behöver man värdera ett företag?
En företagsvärdering förknippas ofta med att ett företag ska säljas, men det finns många andra situationer där värdet behöver uppskattas.
Det kan exempelvis handla om att:
- hela företaget ska säljas
- en delägare ska köpa ut en annan
- nya ägare ska tas in genom en nyemission
- företaget ska köpa en annan verksamhet
- ägandet ska överföras till nästa generation
- bolaget ingår i en bodelning, bouppteckning eller tvist
- ledningen vill följa företagets långsiktiga värdeutveckling
- företaget behöver ett underlag inför finansiering eller förhandling
Syftet påverkar värderingen. En köpare vill veta vilket pris som kan motiveras av framtida avkastning, medan två delägare som ska gå skilda vägar kan behöva ett neutralt och väl dokumenterat underlag.
Börja med att samla in rätt information
En värdering blir aldrig bättre än det material den bygger på. Arbetet börjar därför med att samla in ekonomisk och affärsmässig information om företaget.
Vanliga underlag är:
- Ekonomiska årsredovisningar för de senaste tre till fem åren
- aktuella resultat- och balansrapporter
- budgetar och ekonomiska prognoser
- kund- och leverantörsavtal
- hyresavtal och leasingavtal
- uppgifter om lån, säkerheter och andra skulder
- information om maskiner, lager och andra tillgångar
- anställningsavtal och organisation
- registrerade varumärken, patent och andra immateriella rättigheter
- pågående tvister eller andra ekonomiska risker
Historiska siffror visar hur företaget har presterat. De måste samtidigt kompletteras med information om vad som har förändrats och vilka intäkter och kostnader som rimligen kan väntas framöver.
Resultatet behöver ofta justeras
Det redovisade resultatet ger inte alltid en rättvisande bild av företagets normala lönsamhet. Innan resultatet används i en företagsvärdering behöver det därför ofta normaliseras.
En stor kostnad som bara förekommit under ett enstaka år kan exempelvis räknas bort. Detsamma gäller en tillfällig intäkt som inte väntas återkomma.
I ägarledda företag måste man också kontrollera om ägarens lön ligger på en rimlig marknadsnivå. En ägare som arbetar heltid men tar ut mycket låg lön får företagets resultat att se högre ut än det hade varit med en anställd företagsledare. Även privata eller verksamhetsfrämmande kostnader behöver identifieras.
Målet är inte att försköna siffrorna. Syftet är att få fram ett normaliserat resultat som bättre visar verksamhetens långsiktiga intjäningsförmåga.
Vanliga metoder för företagsvärdering
Det finns ingen värderingsmetod som passar alla företag. Ofta används flera metoder och resultaten vägs sedan samman.
Substansvärdering
En substansvärdering utgår från värdet av företagets tillgångar efter avdrag för skulder. Metoden ligger nära det egna kapitalet i balansräkningen, men de bokförda beloppen behöver vanligtvis justeras.
En fastighet, maskin eller annan tillgång kan ha ett marknadsvärde som skiljer sig från det bokförda värdet. Lagret kan innehålla gamla eller svårsålda varor, medan en helt avskriven maskin fortfarande kan ha ett betydande värde.
Substansvärdering passar särskilt bra för företag där en stor del av värdet finns i konkreta tillgångar. Det kan exempelvis vara fastighetsbolag, industriföretag eller verksamheter med värdefulla maskiner och stora lager.
Metoden har däremot svårare att fånga värdet i ett lönsamt tjänsteföretag som främst består av personal, kunskap, kundrelationer och framtida intäkter.
Avkastningsvärdering
En avkastningsvärdering utgår från den vinst som företaget förväntas kunna skapa åt sina ägare. Ofta används ett normaliserat genomsnitt av företagets resultat under de senaste åren.
Resultatet kan sedan multipliceras med en värderingsmultipel. Multipeln påverkas bland annat av:
- företagets storlek
- bransch och marknadsposition
- lönsamhet och tillväxt
- hur stabila resultaten är
- beroendet av ägaren eller andra nyckelpersoner
- kundernas och intäkternas fördelning
- företagets risknivå
Ett stabilt företag med återkommande intäkter och liten ägarberoende kan normalt motivera en högre multipel än ett företag där både kunder och kunskap är knutna till en enda person.
Det går därför inte att använda en generell regel som säger att alla företag är värda ett visst antal årsvinster.
Kassaflödesvärdering
Vid en kassaflödesvärdering uppskattas företagets framtida kassaflöden. Dessa räknas sedan om till ett värde i dag med hjälp av en diskonteringsränta som ska spegla risk och avkastningskrav.
Metoden kallas ofta DCF, efter engelskans discounted cash flow.
En kassaflödesvärdering kan vara användbar när företagets framtida utveckling väntas skilja sig tydligt från historiken. Den kan exempelvis användas för ett snabbväxande företag eller en verksamhet som nyligen genomfört stora investeringar.
Svagheten är att resultatet påverkas kraftigt av antaganden om framtida försäljning, kostnader, investeringar och räntor. Små förändringar i prognosen kan ge stora skillnader i det beräknade värdet. Ju osäkrare framtiden är, desto försiktigare behöver värderingen göras.
Multipelvärdering
Multipelvärdering innebär att företaget jämförs med andra företag eller genomförda företagsaffärer. Vanliga mått är värdet i förhållande till omsättning, rörelseresultat, EBITDA eller nettovinst.
Metoden fungerar bäst när det finns relevanta jämförelseobjekt. Företagen behöver vara någorlunda lika när det gäller verksamhet, storlek, lönsamhet, tillväxt och risk.
Det kan vara svårt att hitta bra jämförelseobjekt för mindre, onoterade företag. Villkoren i privata företagsaffärer är dessutom inte alltid offentliga. Ett redovisat pris kan även innehålla tilläggsköpeskilling, säljarfinansiering eller andra villkor som gör en direkt jämförelse missvisande.
Marknadsvärdering
En marknadsvärdering utgår från vad liknande företag faktiskt har sålts för. Metoden kan vara användbar för relativt standardiserade verksamheter där det sker många jämförbara affärer.
Det kan exempelvis finnas en lokal marknad för restauranger, butiker, salonger eller andra mindre verksamheter. Även då måste skillnader i läge, lönsamhet, hyresavtal, utrustning och kundunderlag vägas in.
Marknadsvärdering används ofta tillsammans med en avkastnings- eller substansvärdering.
Faktorer som påverkar företagets värde
Två företag med samma omsättning och resultat kan ändå värderas mycket olika. Köparen tar inte bara över ekonomiska siffror utan även möjligheter, skyldigheter och risker.
Beroendet av ägaren
Ett företag som är helt beroende av den nuvarande ägarens kunskap och kundkontakter blir svårare att överlåta. Risken minskar om arbetsrutiner, kundinformation och viktiga processer är dokumenterade och kan hanteras av organisationen.
Kunder och återkommande intäkter
Återkommande intäkter och långa kundrelationer kan skapa stabilitet. Samtidigt är ett företag sårbart om en enda kund står för en stor del av omsättningen.
En bred kundbas är därför ofta mer värdefull än samma omsättning från ett fåtal kunder.
Personal och organisation
Erfarna medarbetare, tydligt ansvar och en fungerande ledning gör det lättare för en ny ägare att ta över verksamheten. Om företagets resultat är beroende av en enskild nyckelperson ökar risken.
Avtal och rättigheter
Kundavtal, leverantörsavtal, hyreskontrakt, licenser och immateriella rättigheter kan ha stor betydelse. Det är också viktigt att kontrollera om avtalen fortsätter att gälla efter ett ägarbyte.
Varumärken, patent, programvara och domännamn kan vara värdefulla även om deras fulla marknadsvärde inte syns i balansräkningen.
Lönsamhet och tillväxt
En hög omsättning är inte automatiskt ett tecken på ett högt företagsvärde. Köparen tittar även på marginaler, kassaflöde och hur mycket kapital som krävs för att skapa intäkterna.
Tillväxt kan höja värdet, men bara om den är lönsam och går att finansiera. Snabbt ökande försäljning i kombination med svaga marginaler och växande kapitalbehov kan i stället innebära större risk.
Skulder och andra risker
Lån, leasingåtaganden, garantier, tvister, eftersatt underhåll och framtida investeringsbehov påverkar vad en köpare är beredd att betala.
Även sådant som inte syns tydligt i balansräkningen kan få stor betydelse när köparen granskar företaget.
Ett förenklat exempel på företagsvärdering
Anta att ett mindre tjänsteföretag efter justeringar har ett normaliserat rörelseresultat på 1,5 miljoner kronor per år.
Om en värdering visar att en multipel på fyra är rimlig blir det beräknade rörelsevärdet:
1,5 miljoner kronor × 4 = 6 miljoner kronor
Det betyder inte automatiskt att aktierna är värda 6 miljoner kronor. Företagets räntebärande skulder och eventuella överskottskassa behöver också räknas in.
Om företaget har en nettoskuld på en miljon kronor blir det förenklade värdet på aktierna:
6 miljoner kronor − 1 miljon kronor = 5 miljoner kronor
Beräkningen är bara ett exempel. I en riktig företagsvärdering måste multipeln motiveras och resultatet kontrolleras mot företagets tillgångar, risker, avtal och framtidsutsikter.
Företagsvärde och pris är inte samma sak
En värdering kan ge ett rimligt intervall, men det slutliga priset påverkas även av hur affären utformas.
Köpeskillingen kan exempelvis bestå av:
- en betalning på tillträdesdagen
- delbetalningar under en bestämd tid
- tilläggsköpeskilling baserad på framtida resultat
- aktier i köparens företag
- säljarfinansiering
- ersättning för att säljaren arbetar kvar under en övergångsperiod
En köpare kan också betala ett högre pris om förvärvet ger tydliga samordningsvinster. Det kan handla om att slå samman administration, få tillgång till nya kunder eller ta bort en konkurrent från marknaden.
Därför går det inte alltid att jämföra två företagsaffärer enbart genom att titta på den offentliggjorda köpeskillingen.
Kan man värdera företaget själv?
En företagare kan ofta göra en enkel uppskattning genom att granska tillgångar, skulder och normaliserad lönsamhet. Det kan ge en första bild av vilket värde som är realistiskt.
En egen beräkning blir däremot lätt färgad av förväntningar och personliga band till verksamheten. Företagaren känner dessutom till företagets starka sidor bättre än köparen, men kan samtidigt underskatta de risker som en utomstående ser.
Vid en större affär, konflikt mellan delägare eller annan situation där värdet måste kunna försvaras kan det vara klokt att ta hjälp av en extern företagsvärderare. En aktör på området är Oak Företagsvärdering.
Du kan också läsa mer om när det finns skäl att anlita en extern företagsvärderare.
Så får man en mer rättvisande företagsvärdering
En seriös företagsvärdering bygger inte på en enkel formel eller en godtyckligt vald multipel. Den behöver ta hänsyn till både historiska resultat och företagets framtida möjligheter och risker.
För att få en mer rättvisande bild bör man:
- Samla in tillförlitliga ekonomiska underlag.
- Justera resultatet för tillfälliga och verksamhetsfrämmande poster.
- Värdera tillgångar och skulder till rimliga belopp.
- Bedöma företagets framtida intjäningsförmåga.
- Analysera kunder, avtal, personal och ägarberoende.
- Använda en eller flera lämpliga värderingsmetoder.
- Kontrollera resultatet mot jämförbara företag och affärer.
- Tydligt redovisa vilka antaganden värderingen bygger på.
Den som planerar en framtida försäljning kan dessutom arbeta långsiktigt med att öka värdet på företaget. Det handlar framför allt om att minska riskerna, stabilisera lönsamheten och göra verksamheten mindre beroende av den nuvarande ägaren.
Företagsvärderingen blir på så sätt mer än bara en prislapp. Den visar också vilka delar av verksamheten som skapar värde – och vilka svagheter som kan behöva åtgärdas innan det blir dags att sälja företaget.
