Ett företag har ofta minst tre värden: det värde säljaren ser, det värde köparen ser och det värde som faktiskt går att försvara med siffror.
Säljaren känner till alla år av arbete som har lagts ner, kundernas uppskattning och möjligheterna som finns runt hörnet. Köparen ser i stället riskerna: kunder som kan försvinna, investeringar som måste göras och en ägare vars kunskap kanske lämnar företaget efter affären.
En företagsvärderare kan inte ta bort dessa skillnader. Däremot kan värderaren skilja fakta från förhoppningar, synliggöra osäkerheten och räkna fram ett värde som går att använda som utgångspunkt för förhandling eller beslut.
Vill du först förstå metoderna bakom beräkningen kan du läsa vår stora guide om företagsvärdering och hur man uppskattar ett företags värde.
Vad gör en företagsvärderare?
En företagsvärderare analyserar verksamhetens ekonomi, tillgångar, lönsamhet, risker och framtida intjäningsförmåga. Uppdraget är inte bara att stoppa några siffror i en färdig formel. Värderaren behöver även bedöma om siffrorna ger en rättvisande bild av företaget och vilken värderingsmetod som passar för det aktuella ändamålet.
Arbetet kan bland annat omfatta:
- analys av resultat- och balansräkningar
- justering av engångsposter och andra avvikande kostnader
- bedömning av ägarlön och andra ägarrelaterade poster
- värdering av tillgångar och skulder
- analys av kunder, avtal och återkommande intäkter
- bedömning av ägarberoende och andra verksamhetsrisker
- val av en eller flera värderingsmetoder
- beräkning av ett värde eller ett rimligt värdeintervall
- dokumentation av antaganden, osäkerheter och begränsningar
En väl genomförd värdering ska gå att följa. Det ska framgå vilket underlag som har använts, vilka justeringar som har gjorts och varför värderaren har valt en viss metod.
Här är tre av de viktigaste skälen att anlita en extern företagsvärderare.
1. Köpare, säljare och delägare ser olika saker
Den som äger ett företag har nästan alltid en relation till verksamheten som går långt utöver balansräkningen. Företaget kan representera ett helt yrkesliv, en familjehistoria eller många år utan marknadsmässig lön.
Det betyder inte att ägaren medvetet överdriver värdet. Däremot är det naturligt att lägga stor vikt vid företagets starka sidor och framtida möjligheter.
En köpare betraktar samma företag från motsatt håll. Här hamnar riskerna i centrum:
- Vad händer om en stor kund försvinner?
- Följer personalen med efter ägarbytet?
- Behöver maskiner eller lokaler snart rustas upp?
- Är resultatet beroende av att ägaren arbetar fler timmar än en anställd chef skulle göra?
- Är de senaste årens tillväxt uthållig?
- Kan verksamheten fortsätta utan säljarens personliga kontakter?
Samma skillnad uppstår när två delägare ska gå skilda vägar. Den som ska sälja sina aktier vill gärna se ett högt värde, medan den som ska köpa ut den andra har skäl att argumentera för ett lägre.
En extern företagsvärderare ska inte företräda vare sig köparen eller säljaren. Uppgiften är att göra antagandena synliga och ta fram ett underlag som båda sidor kan granska.
Det garanterar inte att parterna blir överens. Däremot flyttas diskussionen från lösa påståenden till konkreta frågor om lönsamhet, risk, tillgångar och framtida intäkter.
2. Valet av metod kan förändra resultatet kraftigt
Det finns inte en enda metod som alltid ger rätt värde. Ett företag kan värderas utifrån tillgångarna, den historiska vinsten, framtida kassaflöden eller priserna vid jämförbara företagsaffärer.
Valet måste anpassas till verksamheten.
Ett fastighetsbolag eller ett företag med dyrbara maskiner kan ha ett betydande substansvärde. Ett konsultföretag med få fysiska tillgångar kan i stället vara värdefullt tack vare sin lönsamhet, personal och kundstock. Ett ungt tillväxtföretag kan sakna stabil vinsthistorik men ändå ha framtida intäkter som en köpare är beredd att betala för.
En erfaren företagsvärderare kan använda flera metoder och undersöka varför resultaten skiljer sig åt. Om en substansvärdering ger ett betydligt lägre värde än en avkastningsvärdering kan det exempelvis visa att en stor del av värdet ligger i företagets förmåga att tjäna pengar snarare än i de bokförda tillgångarna.
Resultatet måste normaliseras
Innan en avkastnings- eller kassaflödesvärdering görs behöver företagets siffror ofta justeras.
Anta att ett bolag redovisar ett högt resultat eftersom ägaren arbetar heltid men tar ut mycket låg lön. En köpare som behöver anställa en företagsledare får en kostnad som inte syns fullt ut i den historiska resultaträkningen. Det redovisade resultatet ger då en alltför positiv bild av den framtida lönsamheten.
Det omvända kan också förekomma. Företaget kanske har belastats med en stor engångskostnad eller med kostnader som inte behövs efter ett ägarbyte. Då kan den normala intjäningsförmågan vara bättre än det senaste bokslutet antyder.
En företagsvärderare granskar därför bland annat:
- onormalt hög eller låg ägarlön
- engångsintäkter och engångskostnader
- privata eller verksamhetsfrämmande kostnader
- ovanliga närståendetransaktioner
- tillfälliga stöd eller ersättningar
- eftersatt underhåll och kommande investeringar
- intäkter som inte väntas återkomma
Normalisering handlar inte om att göra företaget snyggare inför en försäljning. Det handlar om att få fram en mer rättvisande bild av hur verksamheten normalt presterar.
För företagare som behöver en professionell värdering av ert företag finns det specialiserade aktörer som arbetar just med sådana analyser.
3. Värderingen måste tåla att granskas
En snabb uppskattning kan räcka för den företagare som är nyfiken på ett ungefärligt värde. Situationen blir en annan när värderingen ska påverka ägande, betalningar eller rättigheter.
Vid en försäljning ska värderingen kunna användas i en förhandling. Vid en nyemission behöver de befintliga ägarna förstå hur emissionskursen har bestämts. När en delägare ska lösas ut måste båda sidor kunna se hur värdet har räknats fram.
Detsamma gäller vid bodelning, arv och tvister. Då räcker det inte att någon har multiplicerat den senaste årsvinsten med en siffra och kallat resultatet för ett företagsvärde.
Ett användbart värderingsutlåtande bör normalt redovisa:
- vem som har beställt värderingen
- varför värderingen har gjorts
- vilken dag värdet avser
- vilket ekonomiskt underlag som har använts
- vilka justeringar som har gjorts
- vilka värderingsmetoder som har valts
- vilka antaganden beräkningen bygger på
- vilka risker och osäkerheter som har identifierats
- om värdet anges som ett belopp eller ett intervall
- vilka begränsningar som finns i underlaget
Det ska vara möjligt för en utomstående att förstå hur värderaren har resonerat. En beräkning kan vara avancerad utan att vara trovärdig. Det avgörande är om antagandena är rimliga och om slutsatsen stöds av underlaget.
Värderingen är ett riktmärke – inte slutpriset
En företagsvärdering ger ett underbyggt riktmärke, men bestämmer inte automatiskt det slutliga priset. När värderingen är klar återstår fortfarande förhandlingen mellan köpare och säljare. Priset påverkas även av betalningsvillkor, garantier, framtida åtaganden och hur övergången ska genomföras.
Vid en företagsöverlåtelse kan säljaren exempelvis åta sig att arbeta kvar under en övergångsperiod, introducera köparen för viktiga kunder och leverantörer eller finnas tillgänglig för kunskapsöverföring efter tillträdet. En sådan medverkan har ett värde och kan motivera en högre köpeskilling eller en separat ersättning.
Det omvända gäller om det finns risk för att viktiga kunder, medarbetare eller affärsrelationer inte följer med verksamheten. Även risken för att säljaren senare startar en konkurrerande verksamhet kan påverka priset eller leda till särskilda villkor i överlåtelseavtalet.
Det slutliga priset kan därför hamna både över och under företagsvärderingen utan att värderingen för den skull är felaktig. Värderingen beskriver företagets ekonomiska värde utifrån vissa antaganden. Priset speglar hela den affär som parterna till slut kommer överens om.
När behövs en extern företagsvärderare?
Behovet är störst när värderingen ska ligga till grund för ett ekonomiskt beslut som är svårt att göra om.
Vanliga situationer är:
Försäljning eller köp av företag
Säljaren behöver ett rimligt prisintervall och köparen behöver veta om priset går att motivera. Värderingen kan också visa vilka frågor som behöver undersökas närmare före affären.
En delägare ska köpas ut
När delägarnas ekonomiska intressen går isär är oberoendet särskilt viktigt. Ett tydligt värderingsutlåtande kan minska utrymmet för missförstånd och personliga tolkningar.
Nyemission eller ny delägare
Värderingen påverkar hur stor ägarandel en investerare får för sitt kapital. Ett för lågt värde missgynnar de befintliga ägarna, medan ett omotiverat högt värde kan göra det svårt att få in kapital.
Generationsskifte, arv eller bodelning
Företaget kan vara en av de största tillgångarna som ska fördelas. Då behöver värdet kunna förklaras även för personer som inte själva arbetar i verksamheten.
Tvist eller rättslig process
Vid en tvist kan båda sidor ha egna uppfattningar om företagets värde. En genomarbetad extern värdering ger ett betydligt starkare underlag än en intern uppskattning.
Strategisk planering
En värdering kan även användas utan att en affär är nära förestående. Genom att följa företagets värde över tid kan ägarna se vilka delar av verksamheten som skapar värde och vilka risker som håller värdet tillbaka.
Företagsvärderare, revisor eller företagsmäklare?
Rollerna blandas ibland ihop, men uppdragen är olika.
En redovisningskonsult arbetar med företagets löpande bokföring, bokslut och ekonomiska rapporter. Konsulten kan ta fram en stor del av det underlag som behövs för värderingen.
En revisor granskar redovisningen och uttalar sig om bland annat årsredovisningen. En revisor kan ha kunskap om företagsvärdering, men revision och värdering är två skilda uppdrag.
En företagsmäklare eller M&A-rådgivare hjälper till att genomföra en försäljning. Rådgivaren kan hitta köpare, presentera verksamheten och förhandla om affärens villkor.
En företagsvärderare har det mer avgränsade uppdraget att uppskatta värdet. Samma person eller företag kan i praktiken erbjuda flera av tjänsterna, men det är viktigt att förstå vilken roll rådgivaren har i det aktuella uppdraget.
En rådgivare som får betalt först när företaget säljs kan ha ett annat perspektiv än en värderare som enbart får betalt för själva värderingsarbetet. Det behöver inte vara ett problem, men uppdragsgivarens och rådgivarens intressen ska vara tydliga.
Vilket underlag behöver företagsvärderaren?
Hur mycket information som behövs beror på företagets storlek och syftet med värderingen. Vanligtvis efterfrågas:
- årsredovisningar för de senaste tre till fem åren
- aktuell resultat- och balansrapport
- budgetar och prognoser
- specifikation av lån och andra skulder
- förteckning över större tillgångar
- uppgifter om ägarlön och närståendetransaktioner
- kundernas andel av omsättningen
- viktiga kund-, leverantörs- och hyresavtal
- information om personal och nyckelpersoner
- uppgifter om varumärken, patent och andra rättigheter
- information om tvister, garantier och andra risker
Saknas viktiga uppgifter måste värderaren göra fler antaganden. Det ökar osäkerheten och kan leda till att värdet behöver anges inom ett bredare intervall.
Så väljer du företagsvärderare
Det finns ingen skyddad titel som automatiskt garanterar att en person är rätt för varje värderingsuppdrag. Beställaren behöver därför bedöma både erfarenhet och arbetssätt.
Fråga bland annat:
- Har värderaren erfarenhet av liknande företag och branscher?
- Har personen arbetat med den typ av situation som värderingen gäller?
- Vilka metoder kommer att användas?
- Hur hanteras ägarlön, engångsposter och andra justeringar?
- Får du en skriftlig rapport eller bara en muntlig uppskattning?
- Kommer antaganden och osäkerheter att redovisas?
- Har värderaren eller företaget några kopplingar till motparten?
- Vad händer om underlaget visar sig vara ofullständigt?
- Ingår genomgång och förklaring av resultatet?
En företagsvärderare behöver inte lova ett visst värde. Tvärtom bör man vara försiktig med rådgivare som på förhand antyder att företaget säkert är värt mer än ägaren tror.
Oberoendet kan vara lika viktigt som uträkningen
En företagsvärdering kommer alltid att innehålla bedömningar. Framtida intäkter är osäkra, risk kan värderas på olika sätt och två seriösa värderare kan landa i olika resultat.
Det gör inte värderingen meningslös. Värdet ligger i att antagandena blir tydliga, metoderna begripliga och slutsatsen möjlig att granska.
Ju närmare företaget befinner sig en försäljning, ägarförändring eller konflikt, desto viktigare blir det att värderingen inte bara känns rimlig. Den måste också kunna förklaras och försvaras när någon annan ser på företaget med helt andra ögon.
