Skogen har en särskild ställning bland investeringar. Den är både mark, biologisk tillgång och råvara. Träden fortsätter att växa även när börsen går dåligt, men det betyder inte att skog alltid är en trygg eller lönsam placering. Virkespriser, räntor, skador, kostnader och priset på skogsfastigheter påverkar resultatet.
Det finns dessutom flera sätt att investera i skog. Man kan köpa en skogsfastighet och själv bli skogsägare, köpa aktier i börsnoterade skogsbolag, välja en fond eller investera i ett onoterat bolag. Alternativen ger olika slags exponering och kräver väldigt olika mycket kapital och eget arbete.
Skogen är också en källa till virke, energi och andra produkter. Den som vill jämföra skog med metaller, olja och jordbruksprodukter kan läsa mer om olika sätt att investera i råvaror.
Varifrån kommer avkastningen?
Vid direkt ägande kommer avkastningen huvudsakligen från skogens tillväxt, avverkning och en eventuell uppgång i markens värde. En skogsfastighet kan ibland även ge andra intäkter, exempelvis genom jaktupplåtelser eller arrenden.
Trädens biologiska tillväxt är förhållandevis enkel att förstå: en skog som sköts växer och innehåller med tiden mer virke. Det innebär däremot inte att det ekonomiska värdet stiger lika jämnt. Priset på timmer och massaved varierar, samtidigt som kostnaderna för avverkning, transporter och skogsvård förändras.
För den som investerar genom ett bolag tillkommer fler faktorer. Ett skogsbolags resultat kan påverkas av efterfrågan på byggmaterial, kartong och papper, energipriser, valutakurser och kostnaderna i industrin. Att köpa en skogsaktie är därför inte samma sak som att köpa skogsmark.
Köpa skog direkt
Det mest handfasta sättet att investera i skog är att köpa en skogsfastighet. Då äger man både marken och skogen som växer på den. Ägaren bestämmer när det är dags att gallra, avverka och återplantera, så länge arbetet sker inom de regler som gäller för skogsbruket.
Direktägande ger stor kontroll, men kräver också mycket kapital. Skogsfastigheter säljs som hela fastigheter och går inte att köpa några kvadratmeter i taget. Finansiering med lån innebär dessutom att räntan kan få stor betydelse för investeringens resultat.
Skogen behöver även skötas. Röjning, gallring, plantering och planering av framtida avverkningar påverkar hur beståndet utvecklas. Den som saknar egen kunskap kan anlita en skogsförvaltare eller köpa tjänster från ett skogsbolag, men då uppstår ytterligare kostnader.
En skogsfastighet är inte heller särskilt likvid. Det kan ta tid att sälja den, och priset avgörs av betydligt mer än hur många kubikmeter virke som står på marken. Läge, vägar, jaktmöjligheter, beståndens ålder och hur marken är sammansatt spelar också in.
Till riskerna hör bland annat stormar, bränder, torka, röta och angrepp från skadeinsekter. En del går att försäkra sig mot, men skogen kan aldrig göras helt riskfri. Träden växer visserligen vidare utan att ägaren behöver följa en aktiekurs varje dag, men ett aktivt och långsiktigt ägande kräver ändå både arbete och beslut.
Investera i börsnoterade skogsbolag
Den som vill få exponering mot skog utan att själv köpa och sköta en fastighet kan i stället köpa aktier i ett börsnoterat skogsbolag. Det kräver betydligt mindre kapital och aktierna kan normalt köpas och säljas under börsens öppettider.
Ett svenskt exempel är Holmen AB. Bolaget är en stor skogsägare, men verksamheten omfattar även trävaror, kartong, papper och energi. Den som köper aktien blir alltså delägare i hela företaget och inte enbart i dess skogsmark.
Det kan vara både en fördel och en nackdel. Skogen är en viktig tillgång, samtidigt som förädlingen av virket kan skapa ytterligare värden. Å andra sidan påverkas aktiekursen av konjunkturen, industrins lönsamhet och börsens allmänna humör. Aktien kan därför falla även om träden växer precis som tidigare.
Det finns även andra noterade bolag med skog, sågverk, massa, papper eller förpackningar som viktiga delar av verksamheten. Skillnaderna mellan bolagen kan vara stora. I vissa står den egna skogen för en betydande del av värdet, medan andra främst köper in virke och tjänar pengar på att förädla råvaran.
Begreppet skogsaktie säger därför inte allt. Två bolag som båda arbetar med skog kan påverkas på helt olika sätt av förändrade virkespriser, räntor och efterfrågan på trä- och pappersprodukter.
Skogsfonder och börshandlade fonder
Ett tredje alternativ är att investera genom en fond. Det finns fonder med inriktning mot skog, trävaror, papper, förpackningar och andra delar av den globala skogsindustrin. En sådan fond kan äga aktier i många bolag och flera olika länder.
Fördelen är framför allt riskspridningen. Resultatet blir inte lika beroende av vad som händer i ett enskilt företag eller på en viss geografisk marknad. Samtidigt kan fondens koppling till själva skogen vara ganska svag. Innehaven kan bestå av allt från markägande skogsbolag till tillverkare av förpackningar, hygienprodukter och byggmaterial.
En del av dessa placeringar är traditionella fonder, medan andra är börshandlade fonder som följer ett index. Läs mer om hur de fungerar och hur man kan köpa ETF.
Även här behöver man skilja mellan skog och skogsindustri. En fond kan heta något med skog eller timber utan att huvuddelen av värdet består av skogsmark. Det behöver inte vara något problem, men investeringen fungerar annorlunda än ett direkt ägande där marken och träden är de centrala tillgångarna.
Investera i onoterade skogsbolag
Det finns även skogsbolag vars aktier inte handlas på en vanlig börs. Ett exempel är GreenGold Group, som äger och förvaltar skogsfastigheter i flera europeiska länder. Aktien kan handlas via den onoterade marknaden hos Eqvor.
Ett onoterat skogsbolag kan ge en mer direkt koppling till skogsägande än många börsnoterade industribolag. Samtidigt medför onoterade aktier särskilda risker. Handeln är mindre regelbunden, det kan finnas få köpare och säljare och skillnaden mellan köp- och säljkurs kan vara stor.
Det kan därför ta längre tid att sälja aktierna än det gör på börsen. Prissättningen är inte heller lika synlig när avsluten sker mer sällan. Även tillgången till analyser och löpande information kan skilja sig från vad man är van vid från stora börsnoterade företag.
Onoterat ska alltså inte förväxlas med obevakat eller värdelöst, men det är en mindre likvid form av ägande som kräver en annan förståelse för hur handel och värdering fungerar.
Fyra investeringar som fungerar på olika sätt
Att investera i skog kan betyda flera olika saker. Den som köper en skogsfastighet blir ägare till mark och träd och får själv ansvara för förvaltningen. Den som köper en skogsaktie blir delägare i ett företag som ofta har både skog och industri. En fond sprider kapitalet mellan flera bolag, medan en onoterad aktie kan ge exponering mot ett mer renodlat skogsägande men vara svårare att sälja.
Det finns därför inget enskilt svar på vilket sätt som är bäst. Direktägd skog passar den som har kapital, kunskap och ett mycket långt perspektiv. Börsaktier och fonder är enklare att köpa och sälja, men påverkas tydligare av börsen och av företagens övriga verksamheter. Onoterade bolag hamnar någonstans däremellan.
Gemensamt för alternativen är att skog är en långsiktig tillgång. Träd växer långsamt, investeringar i skog utvecklas över många år och den ekonomiska avkastningen följer sällan en rak linje. Det är just kombinationen av mark, växande virke och en efterfrågad råvara som gör skogen intressant – men också mer komplicerad än den först kan verka.
