Att köpa fysiskt guld eller silver skiljer sig från att köpa aktier, fonder och andra värdepapper. Här finns inget konto där innehavet bara visas som en siffra. I stället äger du mynt, tackor eller andra föremål som ska kontrolleras, förvaras och så småningom säljas.
Det har både fördelar och nackdelar. Du har själv kontroll över metallen och är inte beroende av att en fond eller emittent finns kvar. Samtidigt betalar du vanligtvis mer än det rena metallvärdet när du köper och får mindre än metallvärdet när du säljer. Skillnaden kan vara betydande, särskilt för små tackor och silvermynt.
Den viktigaste frågan är därför inte bara om priset på guld eller silver ska stiga. Man behöver också förstå vad man köper, vilken premie man betalar och hur föremålet kan säljas vidare.
Vad menas med fysiskt guld och silver?
Fysiska ädelmetaller kan köpas i flera former:
- guldtackor och silvertackor
- investeringsmynt
- äldre cirkulationsmynt av guld eller silver
- samlarmynt
- smycken och andra bruksföremål
- så kallat skrotguld eller skrotsilver
Dessa föremål kan innehålla samma metall men ändå vara helt olika investeringar.
En modern guldtacka köps huvudsakligen för sitt metallinnehåll. Ett äldre guldmynt kan däremot ha både ett metallvärde och ett samlarvärde. Ett smycke kan ha ett värde som designföremål, men hos en guldhandlare bedöms det ofta främst efter vikt och finhalt.
Det är därför bra att redan före köpet fundera på vem som senare kan tänkas köpa föremålet och hur priset då kommer att beräknas.
Metallvärde, premie och spread
Metallvärdet är värdet på den mängd rent guld eller silver som föremålet innehåller. För att räkna fram det behöver man känna till:
- föremålets vikt
- metallens finhalt
- det aktuella marknadspriset
Ett guldmynt som väger tio gram består inte nödvändigtvis av tio gram rent guld. Om finhalten är 900 tusendelar innehåller myntet nio gram guld. Resten består vanligtvis av en annan metall som gör myntet hårdare.
När man köper en tacka eller ett mynt betalar man nästan alltid mer än metallvärdet. Skillnaden kallas premie och täcker bland annat tillverkning, kontroll, distribution och handlarens marginal.
När föremålet senare säljs får man vanligtvis mindre än handlarens eget försäljningspris. Skillnaden mellan köp- och säljkurs brukar kallas spread.
En investering måste alltså stiga tillräckligt mycket för att först täcka premien och spreaden. Detta märks särskilt på små tackor, där kostnaden för tillverkning och hantering blir stor i förhållande till metallvärdet.
Guldtackor – enkelt men inte alltid billigast
Guldtackor finns i allt från mycket små vikter till stora standardiserade tackor. För privatpersoner är mindre tackor vanligast.
Fördelen med små tackor är att innehavet kan säljas i delar. Nackdelen är att premien per gram ofta blir högre. En större tacka brukar ha lägre premie, men hela tackan måste säljas om man behöver frigöra en mindre summa pengar.
Vid köp bör man kontrollera:
- vikt och finhalt
- vem som har tillverkat tackan
- om tillverkaren är välkänd på marknaden
- om tackan har serienummer
- om certifikat eller originalförpackning ingår
- handlarens pris både för köp och återköp
En förseglad förpackning är ingen garanti för att guldet är äkta, men en bruten eller skadad förpackning kan göra tackan svårare att sälja. Vissa handlare vill då göra en ny kontroll innan de lämnar ett pris.
Guldmynt kan vara både investering och samlarobjekt
Guldmynt är ofta lättare att sälja i mindre delar än en stor tacka. Kända investeringsmynt känns igen av handlare i många länder och prissätts huvudsakligen efter sitt guldinnehåll.
Äldre mynt fungerar annorlunda. Jag har själv byggt upp en mindre samling svenska guld- och silvermynt genom köp från samlare och på Tradera. Svenska guldmynt i vanlig brukskvalitet kan ibland köpas för en ganska måttlig premie över metallvärdet. För ovanliga årtal eller särskilt fina exemplar kan samlarvärdet däremot bli betydligt högre.
Det är viktigt att bestämma vilken typ av köp man gör. Den som betalar ett högt pris för ett sällsynt mynt investerar inte bara i guld. Köparen satsar även på att samlarmarknaden ska värdera just det myntet lika högt eller högre i framtiden.
Ett vanligt investeringsmynt kan därför vara enklare att sälja än ett dyrt samlarmynt, trots att samlarmyntet är ovanligare.
Förfalskningar och felaktiga uppgifter
Förfalskningar förekommer bland både tackor och mynt. Det finns även äkta mynt som säljs med felaktiga uppgifter om vikt, finhalt eller sällsynthet.
Vikt och mått kan ge en första ledtråd. Guld har hög densitet, vilket gör det svårt att efterlikna exakt med billig metall. Magnettest kan avslöja vissa enkla förfalskningar, men att föremålet inte reagerar på en magnet bevisar inte att det är äkta.
Professionella handlare kan använda exempelvis röntgenanalys, ultraljud, noggrann vägning och andra metoder. Den som saknar erfarenhet kan därför minska risken genom att köpa från en etablerad guldhandlare eller från en säljare med tydlig historik och dokumentation.
Vid privatköp bör man vara extra försiktig med erbjudanden som ligger märkbart under metallvärdet. Guld och silver har välkända marknadspriser, och en seriös säljare har sällan anledning att sälja äkta metall långt under dessa.
Investeringsguld är momsbefriat
Sedan den 1 januari 2000 finns särskilda momsregler för investeringsguld. Det innebär inte att allt guld är momsfritt.
Som investeringsguld räknas bland annat tackor och plattor med en finhalt på minst 995 tusendelar och med vikter som godtas på marknaden. Även vissa guldmynt omfattas. För mynt ställs bland annat krav på finhalt, präglingsår och att myntet är eller har varit lagligt betalningsmedel i ursprungslandet.
Smycken, medaljer och andra guldföremål blir alltså inte automatiskt investeringsguld bara för att de har hög guldhalt.
Momsundantaget gör att en stor del av inköpspriset för en guldtacka faktiskt består av metallvärde. Det är en viktig skillnad jämfört med fysiskt silver.
Silver har högre trösklar
Silver kostar betydligt mindre per gram än guld. Det gör det möjligt att köpa många mynt eller en relativt stor mängd metall för en begränsad summa pengar.
Samtidigt har silver några praktiska nackdelar.
Nytt fysiskt silver omfattas normalt inte av motsvarande momsundantag som investeringsguld. När silver köps från en handlare kan moms och premie därför göra inköpspriset betydligt högre än det redovisade metallvärdet.
Silver tar också stor plats. Samma värde kräver betydligt större vikt och volym än guld. Det påverkar både förvaring och transport och blir särskilt märkbart om innehavet växer.
På andrahandsmarknaden kan äldre silvermynt ibland köpas närmare metallvärdet. Då krävs det dock kunskap om myntens verkliga silverhalt. Svenska silvermynt från olika tidsperioder kan ha olika finhalt trots att storlek och valör liknar varandra.
Silverpriset påverkas dessutom mycket av industrins efterfrågan. Det kan göra priset mer ryckigt än guldpriset.
Så jämför man priser före köpet
Det räcker inte att jämföra vad två handlare tar betalt. Man bör även kontrollera vad de erbjuder vid återköp.
Anta att två guldtackor innehåller lika mycket rent guld. Den första är något billigare, men handlaren har ett lågt återköpspris. Den andra kostar mer men kan senare säljas med mindre avdrag. Då kan den dyrare tackan i praktiken vara det bättre köpet.
Före ett köp är det därför klokt att jämföra:
- priset i förhållande till metallvärdet
- handlarens aktuella återköpspris
- frakt och försäkring
- betalningsavgifter
- om varan kan säljas tillbaka till samma handlare
- om en ny äkthetskontroll krävs vid försäljning
Det är också bra att spara kvitto, produktbeskrivning, certifikat och annan dokumentation. Den kan underlätta både en framtida försäljning och beräkningen av inköpspriset.
Köpa från handlare, auktion eller privatperson
En etablerad handlare tar normalt en högre marginal än en privat säljare, men köparen får en tydligare motpart och bättre möjligheter att kontrollera villkoren.
På auktion tillkommer ofta köparprovision och ibland andra avgifter. Ett mynt som klubbas nära metallvärdet kan därför bli betydligt dyrare när alla kostnader räknas in.
Privata köp kan ge lägre pris, men innebär större ansvar för köparen. Det gäller särskilt affärer där föremålet skickas med post eller där säljaren saknar dokumenterad historik.
Vid köp på marknadsplatser bör man räkna på det totala priset och inte låta sig luras av ett lågt utropspris. Budgivning, provision och frakt kan snabbt äta upp den tänkta fördelen.
Så går det till att sälja guld
När fysiskt guld ska säljas börjar handlaren vanligtvis med att fastställa föremålets vikt och finhalt. För standardiserade tackor och välkända investeringsmynt är processen ofta enkel. Smycken, trasiga föremål och okända tackor kan behöva undersökas närmare.
Priset bygger normalt på mängden rent guld, det aktuella marknadspriset och handlarens avdrag. Samlarvärde och stenar ingår inte alltid i värderingen.
Den som vill sälja guld bör därför ta reda på:
- hur vikten och finhalten kontrolleras
- vilket guldpris värderingen utgår från
- hur stort avdrag som görs
- om stenar och andra delar värderas separat
- när priset låses
- hur och när betalningen sker
- vad som händer om man tackar nej till erbjudandet
För ovanliga mynt kan en mynthandlare eller auktionsfirma vara ett bättre alternativ än en aktör som huvudsakligen köper guld för nedsmältning. Annars finns risken att ett samlarobjekt bara värderas efter metallinnehållet.
Att sälja silver
Försäljning av silver följer i grunden samma princip: vikt, finhalt och marknadspris avgör metallvärdet. Skillnaden är att värdet per gram är lägre.
Transport, kontroll och hantering blir därför dyrare i förhållande till värdet. En handlare kan behöva göra ett större procentuellt avdrag än vid köp av välkända guldtackor.
Även här bör samlarmynt skiljas från vanligt silverskrot. Ett äldre mynt kan vara värt mer i befintligt skick än som metall. Silverbestick och andra föremål kan också ha ett bruksvärde eller ett värde kopplat till tillverkare och modell.
Förvaring är en del av investeringen
Fysiskt guld och silver måste förvaras någonstans. Hemförvaring ger snabb tillgång men innebär risk för stöld, brand och oavsiktlig förlust. Ett kassaskåp bör vara lämpligt för ändamålet och ordentligt förankrat.
Bankfack och professionell förvaring minskar vissa risker men medför kostnader och begränsar den omedelbara tillgången. Det är också viktigt att kontrollera vad som faktiskt är försäkrat. Hemförsäkringar kan ha särskilda beloppsgränser för kontanter, ädelmetaller, smycken och samlingar.
Man bör inte heller sprida mer information än nödvändigt om var värdeföremål förvaras.
Förvaringskostnaden syns inte i metallpriset, men är ändå en del av investeringens verkliga kostnad.
Fysiskt guld och silver eller värdepapper?
Den som främst vill följa priset på guld eller silver kan göra det genom fonder, börshandlade produkter och andra finansiella instrument. Sådana placeringar är ofta enklare att köpa och sälja och kräver ingen egen förvaring.
Det finns också möjlighet att kortsiktigt spekulera i prisrörelser genom exempelvis CFD. Då äger man inte metallen. En CFD är ett avtal vars värde förändras med den underliggande marknaden och kan dessutom innehålla hävstång.
Fysiskt innehav fungerar på ett annat sätt. Det har ingen daglig finansieringskostnad och kan inte raderas genom att en emittent upphör, men det medför premie, spread, förvaring och risk för stöld.
Valet handlar därför inte bara om vilken metall man tror mest på. Det handlar också om varför man vill äga den.
Fysisk metall är inte samma sak som kontanter
Guld och silver har länge använts som värdebevarare och kan vara möjliga att sälja i många länder. Det betyder däremot inte att en guldtacka fungerar som vanliga pengar i en krissituation.
Den måste fortfarande värderas, äkthetskontrolleras och accepteras av en köpare. Ett vanligt investeringsmynt är normalt lättare att omsätta än ett okänt smycke, men inte lika lätt att använda som kontanter eller pengar på ett fungerande bankkonto.
Fysisk metall kan därför ses som en separat reserv snarare än som ersättning för allt annat. För den som vill ha hög tillgänglighet kan mindre enheter vara mer praktiska än en enda stor tacka, även om premien blir högre.
Börja med hur investeringen ska säljas
Det är lätt att fokusera på inköpspriset. Minst lika viktigt är att tänka på den framtida försäljningen.
Ett bra köp är inte nödvändigtvis den tacka eller det mynt som har lägst pris. Det är ett föremål vars äkthet kan kontrolleras, vars metallinnehåll är känt och som har en fungerande andrahandsmarknad.
Före köpet bör man därför kunna svara på tre frågor:
- Hur stor premie betalar jag över metallvärdet?
- Var och till vilket pris kan föremålet säljas?
- Hur ska det förvaras fram till försäljningen?
Den som har svar på dessa frågor har betydligt bättre förutsättningar att köpa och sälja fysiskt guld eller silver utan obehagliga överraskningar.
