Räntefonder förknippas ofta med låg risk, men skillnaderna är stora. En kort räntefond med stabila låntagare är något annat än en lång obligationsfond eller en högräntefond. Här förklarar vi varför räntefonder kan gå ner, hur ränteläget påverkar dem och vad du bör kontrollera innan du placerar pengar.
Ordet räntefond säger inte tillräckligt för att avgöra hur trygg en placering är. Du behöver framför allt förstå hur känslig fonden är för ränteförändringar, vilka den lånar ut pengar till och om den har exponering mot andra valutor.
Börja också med syftet. Pengar till nästa månads räkningar har andra krav på trygghet och tillgänglighet än den räntedel du vill ha i ett långsiktigt pensionssparande.
Vad är en räntefond?
En räntefond placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. Det innebär förenklat att fonden lånar ut pengar till stater, kommuner, bostadsfinansieringsinstitut eller företag.
Som sparare äger du andelar i fonden. Avkastningen påverkas av räntorna som innehaven ger, men också av hur värdepapperens marknadsvärde förändras och vilka avgifter fonden tar ut.
Att obligationerna betalar ränta betyder alltså inte att fondens värde bara kan stiga. Kursförluster kan under en period vara större än ränteintäkterna.
Korta och långa räntefonder – vad är skillnaden?
En viktig skillnad är hur länge räntan i fondens innehav är bunden. Det påverkar hur mycket fondens värde reagerar när marknadsräntorna förändras.
Korträntefonder har normalt lägre räntekänslighet
Korta räntefonder placerar vanligtvis i värdepapper med kort återstående löptid eller kort räntebindningstid. Den genomsnittliga räntebindningen är ofta högst ett år.
Det gör att värdet normalt påverkas mindre av ändrade marknadsräntor än i en långräntefond. Fonden kan också förhållandevis snabbt få del av ett högre ränteläge när innehav förfaller, ersätts eller får sin ränta justerad.
Men kort räntebindning betyder inte att alla risker är små. En korträntefond kan exempelvis låna ut pengar till företag och därmed ha kreditrisk. Kontrollera innehållet, inte bara namnet.
Långräntefonder kan svänga betydligt mer
Långa räntefonder, ofta kallade obligationsfonder, har normalt längre räntebindningstid. Därför påverkas de mer när marknadsräntorna ändras.
När räntorna stiger pressas normalt värdet på innehav med fast ränta. När räntorna sjunker gynnas de i stället. Effekten blir vanligtvis större ju längre räntebindningen är.
En långräntefond kan alltså falla tydligt även om låntagarna är stabila och fortsätter betala sina räntor. Låg risk för betalningsproblem är inte samma sak som låg risk för kursfall.
Varför går räntefonder ner när räntan stiger?
Tänk dig att en fond äger en obligation som ger 2 procent i fast årlig ränta. Sedan stiger marknadsräntorna så att nya, jämförbara obligationer ger 4 procent.
Den gamla obligationens lägre ränta blir då mindre attraktiv. För att någon ska vilja köpa den behöver priset normalt sjunka. När fondens innehav blir mindre värda sjunker också fondens andelsvärde.
Om marknadsräntorna i stället faller blir befintliga obligationer med högre fast ränta mer attraktiva. Då kan deras marknadsvärde stiga.
Detta gäller framför allt innehav med fast ränta. Obligationer med rörlig ränta fungerar delvis annorlunda eftersom räntebetalningen justeras återkommande.
Ett högre ränteläge kan hjälpa avkastningen längre fram
En ränteuppgång kan först ge kursförluster, samtidigt som den förbättrar möjligheten till framtida ränteintäkter när fonden placerar till högre räntor.
Därför behöver du skilja på effekten av att räntorna förändras och vilken ränta fondens innehav ger därefter.
En fond kan falla under en ränteuppgång och sedan ge positiv avkastning trots att räntorna ligger kvar på den högre nivån.
Duration visar hur känslig fonden är
För att bedöma räntekänsligheten kan du leta efter måttet modifierad duration i fondens information.
Förenklat visar det hur många procent fondens värde förändras om relevanta marknadsräntor ändras med en procentenhet.
Ett räkneexempel:
- En fond med modifierad duration 0,5 kan tappa ungefär 0,5 procent om räntorna stiger en procentenhet.
- En fond med modifierad duration 5 kan tappa ungefär 5 procent vid samma ränteuppgång.
- Om räntorna i stället sjunker en procentenhet blir den ungefärliga kurseffekten positiv.
Det är en uppskattning där annat antas vara oförändrat. Löpande ränteintäkter, avgifter, kreditrisk och andra marknadsförändringar påverkar fondens faktiska avkastning.
Löptid och räntekänslighet är inte heller samma sak. Ett obligationslån kan löpa i flera år men få sin ränta justerad var tredje månad. Då kan räntekänsligheten vara låg trots att pengarna lånas ut under längre tid.
Kreditrisk – vem har fonden lånat ut till?
Kreditrisk handlar om risken att låntagaren inte betalar ränta eller återbetalar lånet som avtalat.
En fond med obligationer från finansiellt starka låntagare har andra förutsättningar än en fond som lånar ut till företag med pressad ekonomi. Högre erbjuden ränta kan vara ersättning för att investeraren tar större risk.
För företagsobligationer används ofta två beteckningar:
- Investment grade: högre kreditvärdighet.
- High yield: lägre kreditvärdighet och normalt högre kreditrisk.
Även investment grade kan falla i värde. Det krävs inte en konkurs: om marknaden börjar kräva högre ersättning för risken kan befintliga obligationer bli mindre värda.
Det är därför viktigt att hålla isär två frågor: Hur känslig är fonden för räntor? Och hur stor risk tar den med låntagarnas betalningsförmåga?
Kort räntebindning kan kombineras med företagsrisk
Ett konkret exempel är Lannebos räntefond, som numera heter Lannebo FRN. Den placerar i företagsobligationer med rörlig ränta och har kort räntebindningstid, men tar samtidigt kreditrisk genom utlåningen till företagen.
Exemplet visar varför låg ränterisk inte automatiskt innebär låg total risk. Läs alltid den aktuella placeringsinriktningen och fondens faktablad.
Likviditetsrisk – när innehaven blir svåra att sälja
Likviditetsrisk uppstår när värdepapper inte går att sälja snabbt till ett rimligt pris.
Om många sparare vill lämna en fond samtidigt kan förvaltaren behöva sälja innehav för att betala ut pengarna. På en svag marknad kan det kräva stora prisavdrag. Det kan också bli svårt att fastställa rätt värde på obligationerna.
Under våren 2020 fick flera svenska företagsobligationsfonder senarelägga handeln när marknaden blev svår att värdera. Det är ett konkret exempel på att möjligheten att normalt sälja fondandelar varje bankdag inte är samma sak som garanterad omedelbar tillgång till pengarna.
Valutarisk – utländska räntor kan ge oväntade svängningar
En fond som äger värdepapper i andra valutor kan påverkas av växelkursen mot den svenska kronan.
Om fonden har osäkrade innehav i dollar och kronan stärks mot dollarn minskar deras värde räknat i kronor, allt annat lika. Försvagas kronan blir effekten den motsatta.
Vissa fonder valutasäkrar innehaven för att begränsa denna påverkan. Kontrollera därför om fonden är valutasäkrad till svenska kronor.
Att fondkursen visas i kronor betyder inte i sig att valutarisken är borttagen. Du behöver läsa hur de underliggande innehaven hanteras.
Räcker det att titta på riskklassningen?
Fondens faktablad innehåller en sammanfattande riskindikator på skalan 1–7. Den är användbar för jämförelser, men är ingen fullständig beskrivning av alla risker.
Riskklassningen utgår också från en angiven innehavstid. Läs därför både siffran och förklaringarna omkring den. En låg riskklass betyder inte att kapitalet är garanterat.
Komplettera med uppgifter om:
- räntekänslighet och duration
- låntagarnas kreditvärdighet
- andelen high yield
- koncentration till enskilda företag eller branscher
- valutaexponering
- villkor för handel och uttag.
För ytterligare bakgrund finns Placeras guide till olika räntefonder. Den publicerades 2020, så äldre uppgifter om skatter, avkastning och enskilda fonder behöver skiljas från de allmänna resonemangen.
Avgiften är särskilt viktig när avkastningen är begränsad
En fondavgift dras oavsett om fonden går upp eller ner. När den möjliga avkastningen är förhållandevis låg kan avgiften ta en betydande del.
Anta att två fonder skulle ge 3 procent före avgift. Med en avgift på 0,2 procent återstår förenklat 2,8 procent. Med en avgift på 0,8 procent återstår 2,2 procent, före skatt.
Exemplet är ingen avkastningsprognos. Det visar varför det är viktigt att jämföra avgifter mellan fonder med liknande innehåll och risk.
Den billigaste fonden är inte automatiskt rätt, men en högre avgift behöver motiveras av något som är relevant för dig.
Räntefond eller sparkonto?
Ett sparkonto som omfattas av insättningsgarantin har ett skydd som fondandelar inte har. Räntefonder kan minska i marknadsvärde, och den förlusten täcks inte av insättningsgarantin.
För pengar som måste finnas tillgängliga till ett visst datum är det därför relevant att jämföra med ett sparkonto med insättningsgaranti och passande uttagsvillkor. Kontrollera att just kontot omfattas av garantin och vilka begränsningar som gäller.
En räntefond kan däremot fylla en funktion i en investeringsportfölj där du accepterar värdeförändringar. Vilken typ som är rimlig beror på vad räntedelen ska göra.
I vår guide om att spara eller placera utvecklar vi hur syfte, tid och risktålighet påverkar valet.
Skyddar räntefonder när börsen faller?
Det beror på vilken räntefond du äger och varför börsen faller.
En fond med kreditvärdiga statsobligationer kan utvecklas annorlunda än aktier. En högräntefond kan däremot pressas samtidigt som börsen om investerare oroar sig för företagens betalningsförmåga.
Om oron i stället handlar om inflation och stigande marknadsräntor kan både aktier och långa ränteplaceringar falla.
Välj därför räntedel efter funktionen du vill ha. Att minska portföljens svängningar är ett annat mål än att försöka få hög avkastning genom större kreditrisk.
Så granskar du en räntefond före köp
Börja med dessa frågor:
- När behöver du pengarna? Anpassa valet efter tidpunkten och hur viktig den är.
- Hur stor nedgång klarar du? Även räntefonder kan ge förluster.
- Hur hög är räntekänsligheten? Läs om duration och räntebindning.
- Vilka är låntagarna? Undersök kreditkvalitet och koncentration.
- Finns valutarisk? Kontrollera eventuell valutasäkring.
- Vad kostar fonden? Jämför med liknande alternativ.
- Hur fungerar uttagen? Läs handelsvillkor och riskinformation.
Det finns ingen generell treårsgräns som gör alla räntefonder trygga. En fond har normalt inte heller ett gemensamt förfallodatum då du automatiskt får tillbaka ditt insatta belopp.
Den avgörande frågan är vilka risker fonden tar och om de passar pengarnas uppgift. Förstår du räntebindningen, låntagarna och valutaexponeringen har du kommit betydligt längre än genom att bara välja något som heter räntefond.
