Ränta på ränta sägs vara ”världens åttonde underverk”. Det är väl en sanning med en stor modifikation… men sanningen är att om du ska ”spara dig rik” så hjälper ränta på ränta till rejält. Ett exempel i tabellen nedan!
Exempel ränta på ränta
Förutsättningarna är: Vi har 100 000 kronor som vi sätter in på ett sparkonto med ”hög ränta” (2.5%) eller på aktiemarknaden (simuleras med 10% årligt utfall). Vad betyder detta för vår avkastning på 10 års sikt?
| År | 2,50% | 10% |
| 0 | 100 000 | 100 000 |
| 1 | 102 500 | 110 000 |
| 2 | 105 063 | 121 000 |
| 3 | 107 689 | 133 100 |
| 4 | 110 381 | 146 410 |
| 5 | 113 141 | 161 051 |
| 6 | 115 969 | 177 156 |
| 7 | 118 869 | 194 872 |
| 8 | 121 840 | 214 359 |
| 9 | 124 886 | 235 795 |
| 10 | 128 008 | 259 374 |
Med 2,5% ränta på sparkontot så har dina pengar vuxit med 28.000 kr efter 10 år. Inte illa! Men hade du haft 10% årlig avkastning, så hade ditt startkapital på 100.000 växt till nästan 260.000 kr. En fyra gånger så hög ränta (10% vs 2,5%) ger en på nästan sex gånger så hög avkastning i kronor (159.000 vs 28.000).
Vi kan också se effekten med ränta på ränta på ett annat sätt. Titta i 10%-kolumnen – från år noll tar det fyra år att tjäna 46.000 kr. Inte illa alls. Men mellan år 8 och år 10 tjänar vi också 46.000 kr (nåja, 45.000). Effekten är alltså väldigt tydligt exponentiell! Vilket för oss in på nästa sak:
Sparhorisont
De första åren är skillnaden liten mellan de olika utfallen. Ta de två första åren som exempel: 5.063 kr jämfört med 21.000 kr är en 4,15 gånger så stor skillnad, när ränteskillnaden nominellt är 4 gånger så stor. Det är av detta skäl som alla sparekonomer säger att om du är kortsiktig i ditt sparande – säg att du sparar till bröllopet eller kontantinsatsen på lägenheten, så ska du spara i ”säkra papper”. Du har råd att ta en mindre utebliven vinst, men du har inte råd att ta en större förlust.
För det är ju så enkelt att ju högre ränta du får när du sparar, desto större är är risken. Aktier går både upp och ner, och börsen som helhet går upp och ner. Historiskt sett så har kanske börsen avkastat 7,5% per år. Men det är ju i långa loppet! Vi har i närtid både stora börsfall och snabba börsuppgångar.
Time in the market
Ska man då vänta in ett börsfall, och sedan kliva in? Att tajma marknaden är svårt (time the market), medan vara inne länge i marknaden är lätt (time in the market). Men vad händer då om jag går in nu med mitt sparkapital, och börsen rasar nästa vecka! Låt oss se!
Vi leker med att vi har 10 % årlig avkastning nio av 10 år, men att börsen något år under 10 års tid rasar med 50%! I vårt ena exempel sker börsraset år två, i vårt andra exempel år nio. Vad blir slutsumman då?
| År | Börsfall år 2 | Börsfall år 8 |
| 0 | 100 000 | 100 000 |
| 1 | 110 000 | 110 000 |
| 2 | 55 000 | 121 000 |
| 3 | 60 500 | 133 100 |
| 4 | 66 550 | 146 410 |
| 5 | 73 205 | 161 051 |
| 6 | 80 526 | 177 156 |
| 7 | 88 578 | 194 872 |
| 8 | 97 436 | 214 359 |
| 9 | 107 179 | 107 179 |
| 10 | 117 897 | 117 897 |
Hoppla! Slutsumman blev densamma i båda fallen! Fallet i kronor blev såklart större (nästan dubbelt så stort) om börsen föll år 9 i stället för år 2, men summan vad vi har i plånboken år 10 är densamma. Intiutivt känns det ju fel – men det är ju enkel mellanstadiematte att A*B är samma sak som B*A.
Det är av detta skäl, återigen, som alla sparekonomer säger: Är du ung och sparar till din pension, så ska du spara i aktier. Då är din kvarvarande sparhorisont lång, kanske 30 år! Är du däremot till åren kommen och snart skall gå i pension, så ska du ha en blandning av aktier och räntebärande papper. Din sparhorisont är då inte alls lång. Och har du kommit en bit in i pensionärslivet så ska du kanske bara ha räntefonder eller pengar på banken – din sparhorisont är då kort.
