Onödiga utgifter är inte samma sak för alla. Ett streamingabonnemang som används varje kväll kan vara väl värt pengarna, medan ett gymkort som ingen utnyttjar är dyrt även om månadsavgiften ser ganska beskedlig ut.
De vanligaste onödiga kostnaderna är sällan stora och uppseendeväckande. Ofta handlar det om mindre belopp som fortsätter av gammal vana, gömmer sig bland andra betalningar eller uppstår därför att vi väljer den enklaste lösningen i stunden. Varje enskild utgift kan vara liten, men tillsammans kan de äta upp en förvånansvärt stor del av månadens pengar.
Att hitta onödiga utgifter handlar därför inte om att ta bort allt som är roligt. Det handlar om att upptäcka kostnader som du inte längre har någon riktig nytta av. Här är sju vanliga pengaläckor att leta efter.
1. Onödiga abonnemang som ingen längre använder
Streaming, appar, molnlagring, nättidningar, träningsprogram och olika premiummedlemskap kostar ofta inte särskilt mycket var för sig. Det är också anledningen till att de får fortsätta månad efter månad.
Gå igenom kontoutdrag och kortbetalningar från de senaste tre månaderna. Leta särskilt efter återkommande belopp som du inte omedelbart känner igen. Kontrollera även prenumerationer i mobiltelefonens appbutik och tjänster som betalas via Paypal eller ett kreditkort.
Fråga sedan hur ofta varje tjänst faktiskt används. Det behöver inte vara fel att betala för underhållning, men tre halvanvända tjänster är sällan bättre än en som används ordentligt. Här finns ofta onödiga utgifter som går att ta bort utan att vardagen blir märkbart sämre.
Var även uppmärksam på kostnadsfria provperioder. De är utformade för att övergå i betalande abonnemang om du inte själv säger upp dem.
2. När du betalar för mer än du använder
En tjänst kan vara värd att behålla även om du inte behöver den dyraste eller mest omfattande versionen. Mobilabonnemanget kanske innehåller mer surf än någon någonsin förbrukar, bredbandet är snabbare än hushållets användning kräver och tv-abonnemanget omfattar mängder av kanaler som ingen tittar på.
Ta reda på den faktiska användningen innan du byter. Mobiloperatören kan visa hur mycket data som har förbrukats under tidigare månader. På samma sätt går det att fundera över vilka tv-kanaler och digitala tjänster som verkligen används.
Kontrollera också om flera personer i hushållet betalar för samma typ av tjänst. Ett familjeabonnemang kan ibland ersätta flera enskilda konton, men bara om villkoren och priset faktiskt blir bättre.
Det finns ingen vinst i att betala för kapacitet som aldrig används. Samtidigt ska du inte välja ett så litet paket att du regelbundet tvingas köpa dyr extra surf eller andra tillägg. Målet är att minska kostnaderna, inte att flytta dem till en annan del av fakturan.
3. Onödiga matutgifter och mat som aldrig äts upp
Mat är nödvändigt. Matsvinn är det inte. En av de enklaste vardagskostnaderna att minska är därför mat som blir gammal, glöms längst in i skåpet eller ersätts av hämtmat trots att det redan finns mat hemma.
Kontrollera kyl, frys och skafferi innan du handlar. Planera några måltider utifrån det som redan finns och skriv sedan inköpslistan. Då minskar risken att du kommer hem med ytterligare en förpackning av något du redan hade.
Matlådor är ett annat enkelt sätt att använda det som har lagats. Det behöver inte innebära samma lunch hela veckan. Frys in några portioner och bygg upp ett litet urval som kan tas fram när det behövs.
Var också försiktig med mängdrabatter. Tre förpackningar till priset av två är bara billigare om allt faktiskt används. Hamnar den tredje förpackningen i soporna har erbjudandet inte minskat dina utgifter.
Matinköp är ett bra exempel på hur onödiga kostnader kan uppstå utan att något enskilt köp känns särskilt slösaktigt. Det är först när matsvinn, spontanköp och hämtmat räknas samman som den verkliga summan blir synlig.
4. Bekvämlighet som blivit en dyr vana
Det är inget konstigt med att ibland betala för bekvämlighet. Hemleverans av mat, expressfrakt, taxi och färdiglagade måltider kan vara värda sitt pris när tiden är knapp. Kostnaden blir ett problem först när undantaget övergår i rutin.
Titta efter utgifter som hade kunnat undvikas med lite framförhållning:
- Leveransavgifter för små beställningar
- Expressfrakt på inköp som inte var brådskande
- Hämtmat trots att det finns mat hemma
- Parkeringskostnader som hade kunnat undvikas
- Småköp på bensinstationer och kiosker
- Dyra biljetter som köpts i sista minuten
Du behöver inte alltid välja det långsammaste eller billigaste alternativet. Men det är bra att veta hur mycket bekvämligheten kostar och aktivt bestämma när den är värd pengarna.
En bekvämlighetskostnad som du medvetet accepterar behöver inte vara onödig. Det är de återkommande köp som görs utan eftertanke som riskerar att bli onödiga utgifter.
5. Rabatter och medlemsförmåner som aldrig används
Många har rätt till rabatter utan att känna till det. Fackförbund, arbetsgivare, idrottsföreningar och andra medlemsorganisationer kan erbjuda lägre priser på exempelvis försäkringar, resor, hotell och evenemang.
Den som har rätt till senior- eller pensionärsrabatt kan dessutom hitta aktuella erbjudanden hos Seniorrabatt.se. Även bonuskort och kundklubbar kan ge lägre pris eller återbäring på sådant du ändå köper regelbundet.
Det viktiga är just orden ändå köper. En rabatt är ingen besparing om den får dig att köpa något du annars hade avstått från. Kontrollera därför priset även hos andra butiker och låt inte bonuspoäng eller en tidsbegränsad kampanj stressa fram köpet.
Rabatter fungerar bäst när de minskar en planerad kostnad. Används de som ursäkt för mer konsumtion skapar de i stället nya och onödiga utgifter.
6. Impulsköp som verkar obetydliga
Enstaka småköp förstör knappast ekonomin, men många köp görs utan att vi egentligen har bestämt oss. Varor placeras vid kassan, erbjudanden visas med nedräkning och nätbutiker sparar kortuppgifterna för att minska tiden mellan tanke och betalning.
Ett enkelt sätt att bromsa impulsköpen är att införa väntetid. Mindre inköp kan få vänta till nästa dag och större inköp några dagar eller en vecka. Om du fortfarande vill ha saken efter väntetiden kan köpet mycket väl vara genomtänkt.
Ta också bort sparade kortuppgifter från butiker där du ofta spontanköper. De extra minuterna det tar att leta fram kortet kan vara tillräckliga för att du ska hinna fundera en gång till.
Ett annat alternativ är att bestämma en viss summa per vecka för nöjen och spontanköp. När summan är slut får nästa köp vänta. Det fungerar med kontanter, men lika bra med ett separat konto och ett vanligt betalkort.
Syftet är inte att förbjuda spontana nöjen. Det är att skilja mellan sådant du faktiskt uppskattar och små onödiga kostnader som knappt märks när de uppstår.
7. Avgifter som inte ger dig någonting
Vissa utgifter ger åtminstone en vara, tjänst eller upplevelse. Andra består bara av avgifter som hade kunnat undvikas.
Det kan handla om:
- Påminnelseavgifter på räkningar
- Fakturaavgifter som kan undvikas med autogiro eller e-faktura
- Årsavgifter för kort som inte används
- Fraktkostnader vid onödiga returer
- Förseningsavgifter för hyrda eller lånade saker
- Dubbla försäkringar med överlappande skydd
Automatiska betalningar passar bra för stabila räkningar som hyra, el och försäkring. Det minskar risken för att en missad betalning leder till extra avgifter. Kontrollera ändå beloppen regelbundet så att en autogirobetalning inte blir ännu en kostnad som passerar obemärkt.
Se också över vilka försäkringar och kortförmåner du redan har. Reseskydd kan exempelvis ingå både i hemförsäkringen och genom ett betalkort. Dubbelt skydd betyder inte alltid dubbel ersättning.
Avgifter är bland de mest irriterande onödiga utgifterna eftersom du sällan får något av värde tillbaka. En enkel rutin för betalningar och avtal kan därför spara mer än man först tror.
Börja med onödiga utgifter som återkommer
Det är lätt att lägga mycket kraft på en liten engångsbesparing. Ofta ger det större effekt att ta bort en onödig kostnad som annars hade återkommit varje månad.
Gå därför igenom listan och börja med de utgifter som kan stoppas eller sänkas permanent. Ett oanvänt abonnemang för 150 kronor i månaden ser kanske inte dramatiskt ut, men motsvarar 1 800 kronor om året. Hittar du flera liknande pengaläckor blir skillnaden snabbt tydlig.
När du har frigjort pengar är nästa steg att bestämma vad de ska användas till. I vår guide om att börja spara pengar går vi igenom budget, sparmål och automatiska överföringar.
Den som vill leta vidare efter fler kostnader att minska kan även läsa InvestoRunners guide om bästa sättet att spara pengar och Västkustinvesterarens stora guide till att spara pengar.
Målet är inte att ta bort allt som gör vardagen trevlig. Det är att hitta onödiga utgifter och sluta betala för sådant som du varken använder, behöver eller skulle ha valt om du stannat upp och tänkt efter.
