Vill du börja spara i fonder men fastnar bland fondnamn, avgifter och olika konton? Du behöver inte kunna allt för att komma igång. Däremot behöver du förstå vad du köper, vilken risk du tar och när pengarna ska användas.
Här går vi igenom hur du startar ett fondsparande – från att bestämma ett månadsbelopp till att välja fond och genomföra ditt första köp.
1. Bestäm mål och spartid innan du börjar spara i fonder
Börja med målet. Sparar du till pensionen, ett framtida bostadsköp eller något som ska betalas redan nästa sommar? Tidpunkten påverkar vilka fonder som kan passa och om pengarna alls bör placeras i fonder.
Aktiefonder kan falla kraftigt i värde och passar främst pengar som kan ligga i minst fem år, gärna längre. Inte heller en lång spartid garanterar vinst. Om pengarna måste användas ett bestämt datum behöver du dessutom planera för att minska risken när tidpunkten närmar sig.
En buffert för oväntade utgifter bör hållas åtskild från det långsiktiga fondsparandet. Läs gärna om fyra typer av buffert och hur du anpassar reserven efter din livssituation.
Välj ett månadsbelopp som fungerar
Du behöver inte börja med ett engångsbelopp på flera tusen kronor. Välj ett belopp som ryms efter nödvändiga utgifter och som du kan fortsätta med även under en vanlig, lite dyrare månad.
Har du dyra krediter kan det vara klokare att prioritera återbetalningen innan du bygger ett större fondsparande. Räntekostnaden är en faktisk utgift, medan fondens framtida avkastning är osäker.
Behöver du först skapa utrymme i ekonomin finns vår guide till att börja spara pengar.
2. Var ska du spara i fonder? Välj bank eller fondplattform
Du kan fondspara hos vanliga banker, nätmäklare och direkt hos vissa fondbolag. Det viktigaste är att tjänsten erbjuder de fonder och funktioner du behöver till rimliga kostnader.
Jämför framför allt:
- Fondutbudet. Finns de fondtyper du vill använda, även från andra fondbolag?
- Avgifterna. Tillkommer kontoavgifter, plattformsavgifter eller andra kostnader utöver fondens egna avgifter?
- Månadssparandet. Går det att automatisera både överföringen och fondköpen?
- Överblicken. Är det enkelt att se innehav, kostnader och genomförda köp?
- Villkoren. Finns begränsningar eller avgifter om du senare vill flytta sparandet?
Du behöver inte välja samma bank som lönen kommer till. Samtidigt kan det vara praktiskt att samla sparandet där du redan har en bra tjänst, om utbud och kostnader är konkurrenskraftiga.
Kontrollera också att företaget har de tillstånd som krävs. Var försiktig med erbjudanden som lovar hög och säker avkastning.
3. Välj konto för ditt fondsparande
Fonden är själva placeringen. Kontot bestämmer bland annat hur innehavet beskattas och vilka villkor som gäller.
Tre vanliga alternativ är investeringssparkonto, kapitalförsäkring och vanligt fondkonto.
Investeringssparkonto, ISK: Du äger fondandelarna själv. Beskattningen bygger på ett beräknat kapitalunderlag i stället för att varje försäljning beskattas separat. Det finns en skattefri grundnivå för det sammanlagda sparandet i ISK, kapitalförsäkring och PEPP.
Kapitalförsäkring: Sparandet ligger i en försäkring där försäkringsbolaget formellt äger tillgångarna. Du kan vanligtvis ange en förmånstagare. Sparandet schablonbeskattas, men kontrollera även avgifter, uttagsvillkor och eventuella bindningstider.
Vanligt fondkonto: Vinster vid försäljning beskattas normalt som kapitalinkomst. Det finns även en årlig schablonintäkt på fondinnehavet. Förluster hanteras enligt reglerna för avdrag och kvittning.
Vilket alternativ som passar beror bland annat på fondtyp, förväntad avkastning, skatteregler och hur sparandet ska användas. Kontots namn säger däremot inget om risken i fonden du köper.
4. Välj dina första fonder
Börja med fondens innehåll och uppgift i ditt sparande. En fond med ett lockande namn eller stark utveckling senaste året behöver inte vara ett bra val för ditt mål.
Hos Börssmart finns en introduktion till fonder och fondsparande. När du sedan granskar en viss fond behöver du läsa dess faktablad och kontrollera innehåll, risk och avgifter.
Förstå skillnaden mellan fondtyperna
Aktiefonder placerar huvudsakligen i aktier. En bred global aktiefond sprider innehavet över många bolag och marknader, medan en branschfond eller en fond för ett enskilt land har en smalare inriktning. Även breda aktiefonder kan falla mycket.
Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper. Risknivån varierar beroende på bland annat löptider, låntagarnas kreditvärdighet och valuta. En kort räntefond och en lång obligationsfond kan därför reagera väldigt olika när marknadsräntorna förändras. Läs mer om räntefonder och deras risker.
Blandfonder kombinerar vanligtvis aktier och räntebärande placeringar. Kontrollera hur stor aktieandelen är, hur mycket den får förändras och vad förvaltningen kostar.
Vill du fördjupa dig i fondbegrepp och olika fondtyper finns även information hos Fakta om Fonder.
Jämför indexfonder och aktivt förvaltade fonder
En indexfond försöker följa utvecklingen för ett visst index, exempelvis en bred aktiemarknad. Förvaltaren väljer alltså inte fritt ut de bolag som bedöms ha bäst framtidsutsikter. Avgiften är ofta lägre än i aktivt förvaltade fonder.
I en aktivt förvaltad fond väljer förvaltaren placeringar utifrån fondens strategi. Ambitionen kan vara att slå ett jämförelseindex, men det finns ingen garanti för att fonden lyckas efter avgifter.
Båda typerna kan ha en bred eller smal inriktning. Att en fond är en indexfond innebär därför inte automatiskt att den har låg risk.
Jämför avgifter mellan liknande fonder
Fondavgiften dras ur fondens värde och påverkar vad som blir kvar till dig. Jämför därför kostnader mellan fonder med liknande inriktning.
En avgift på 0,2 procent motsvarar ungefär 200 kronor om året på ett fondvärde på 100 000 kronor. Vid 1,2 procent blir motsvarande kostnad ungefär 1 200 kronor. Den faktiska kostnaden påverkas av hur värdet förändras under året.
En dyrare fond behöver prestera bättre före avgifter för att ge samma resultat efter avgifter. Ett högre pris garanterar ingen bättre förvaltning.
Du behöver inte många fonder
Antalet fonder är inget bra mått på riskspridningen. Flera globalfonder kan äga ungefär samma bolag, och en teknikfond kan förstärka en exponering du redan har.
En bred fond kan innehålla hundratals eller tusentals bolag. Lägg till fler fonder när de fyller en tydlig funktion, exempelvis genom att förändra fördelningen mellan aktier och räntor.
Läs fondens faktablad före köpet. Där finns bland annat information om placeringsinriktning, riskklass, kostnader och rekommenderad innehavstid.
5. Gör ditt första fondköp och automatisera fortsättningen
När du har valt tjänst, konto och fond är själva köpet vanligtvis enkelt:
- Öppna det konto du vill använda.
- För över pengar eller anslut ett konto för betalning.
- Sök fram fonden och kontrollera att det är rätt fond och andelsklass.
- Läs faktabladet och granska kostnadsinformationen.
- Ange belopp och bekräfta köpet.
- Kontrollera efteråt att köpet har genomförts.
Vanliga fondköp sker normalt till en kurs som fastställs senare. Du vet därför inte alltid det exakta priset när du lägger ordern, och det kan ta några bankdagar innan innehavet syns. Börshandlade fonder, ETF:er, fungerar annorlunda eftersom de handlas på börsen.
Automatisera både överföringen och köpet
En stående överföring till kontot betyder inte alltid att pengarna investeras automatiskt. Kontrollera att du också har lagt in själva fondköpet.
Välj ett datum strax efter lönen och ett belopp som passar din ekonomi. Då blir sparandet en återkommande rutin i stället för ett nytt beslut varje månad.
Månadssparande innebär att du köper vid olika kurser. Det tar bort behovet av att välja ett enda köptillfälle, men skyddar inte mot förluster.
Vanliga misstag när man börjar spara i fonder
Att välja senaste årets vinnare. En stark historisk utveckling berättar vad som har hänt, inte vilken fond som kommer gå bäst framöver.
Att förväxla hög risk med säker hög avkastning. Högre risk innebär större osäkerhet och möjlighet till större förluster. Utfallet kan bli sämre än i en placering med lägre risk.
Att placera pengar som snart behövs. Om du tvingas sälja under en nedgång hjälper det inte att du egentligen tänkte långsiktigt.
Att köpa flera fonder med samma innehåll. Kontrollera vad fonderna äger innan du lägger till fler.
Att byta strategi efter varje börsrörelse. Följ upp sparandet, men låt målet och ekonomin styra förändringarna. Ett långsiktigt fondsparande kräver inte samma bevakning som daytrading.
Följ upp fondsparandet utan att krångla till det
En genomgång någon gång om året kan vara en bra rutin. Kontrollera om målet, spartiden eller din ekonomi har förändrats. Se också över avgifterna och om fördelningen mellan olika fondtyper fortfarande passar.
När uttaget närmar sig kan du behöva minska risken successivt. Pengar till en bostadsaffär nästa år har en annan uppgift än pengar till pensionen om tjugo år. Vår artikel om att spara eller placera hjälper dig att skilja på pengarnas olika uppgifter.
Börja med ett upplägg du förstår och ett belopp du kan fortsätta med. Du kan utveckla sparandet senare när erfarenheten växer.
