Ett bra buffertsparande gör att en oväntad utgift inte behöver bli en ekonomisk kris. När kylskåpet går sönder, bilen måste repareras eller inkomsten plötsligt minskar finns det pengar att använda utan att du behöver sälja långsiktiga investeringar eller betala med kreditkort.
Men hur stor buffert ska man ha? Det finns inget belopp som passar alla. En hyresgäst med fast anställning behöver sannolikt inte lika mycket som en egenföretagare med villa, två barn och bil. Ett enkelt sätt att hitta rätt nivå är därför att dela upp buffertsparandet i fyra olika typer av buffert.
Du behöver inte ha fyra separata bankkonton. Indelningen hjälper dig framför allt att förstå vilka ekonomiska risker du behöver vara förberedd på.
1. En vardagsbuffert för mindre överraskningar
Vardagsbufferten är den första och mest grundläggande delen av ditt buffertsparande. Den ska kunna betala mindre utgifter som dyker upp utan förvarning och som inte ryms i den vanliga månadsbudgeten.
Det kan exempelvis handla om:
- ett akut tandläkarbesök
- ett par borttappade glasögon
- en ovanligt hög elräkning
- självrisk efter en skada
- ett mindre fel på bilen
- en trasig telefon eller dator.
Hur stor vardagsbufferten behöver vara beror på din ekonomi, men målet kan till en början vara att spara ihop ett belopp som täcker några vanliga överraskningar. För många kan 10 000–20 000 kronor vara ett rimligt första delmål.
Det viktigaste är inte att nå den perfekta summan direkt. Börja med ett mindre belopp och för över pengar automatiskt varje månad. Även en liten vardagsbuffert kan vara skillnaden mellan att betala en oväntad räkning direkt och att behöva använda en dyr kredit.
Om du måste ta pengar från bufferten är det inget misslyckande. Det är precis vad pengarna är till för. Försök bara att fylla på kontot igen när ekonomin tillåter.
2. En buffert för bostaden och hemmet
Nästa typ av buffert är kopplad till ditt boende. Här varierar behovet kraftigt beroende på om du bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa.
Som hyresgäst ansvarar du vanligtvis inte för större reparationer av själva bostaden. Du kan däremot behöva ersätta möbler, elektronik och andra ägodelar. En bostadsrättsinnehavare har ett större ansvar, medan en villaägare själv kan behöva betala allt från en trasig varmvattenberedare till ett läckande tak.
En boendebuffert kan bland annat användas till:
- vitvaror som måste ersättas
- problem med värme eller vatten
- akuta reparationer
- skador som inte ersätts fullt ut av försäkringen
- självrisker
- nödvändigt underhåll som inte kan skjutas upp.
Den som bor i villa bör normalt ha en större buffert än den som bor i hyresrätt. Bostadens ålder och skick spelar också stor roll. Ett äldre hus med gammalt tak, värmesystem och äldre vitvaror innebär större ekonomiska risker än en ny bostad där mycket fortfarande omfattas av garantier.
Planerat underhåll är egentligen inte en oväntad kostnad. Vet du att huset behöver målas om eller att badrummet ska renoveras bör du spara separat till det. Boendebufferten ska i första hand skydda dig när något händer tidigare än väntat.
3. En buffert för bil, barn och husdjur
Vissa hushåll har utgifter som andra helt slipper. En familj med bil, barn och husdjur kan behöva betydligt mer pengar i reserv än en person utan motsvarande ansvar.
Bilen är ett tydligt exempel. Reparationer, självrisker och nya däck kan bli dyra, samtidigt som bilen kan vara nödvändig för att komma till arbetet. Det är därför klokt att ha en särskild marginal för bilkostnader, framför allt om bilen är äldre eller saknar garanti.
Barn skapar inte bara löpande utgifter. Det kan också snabbt behövas nya glasögon, en vinterjacka, utrustning till en aktivitet eller en ny cykel. Alla sådana inköp är inte helt oväntade, men de kan komma vid en olämplig tidpunkt.
Ett husdjur innebär en annan typ av ekonomisk risk. Även med försäkring kan självrisker och kostnader som inte ersätts bli betydande.
Fundera därför över vilka delar av din livsstil som kan orsaka plötsliga utgifter:
- Är du beroende av bilen för att kunna arbeta?
- Har du barn med kostsamma aktiviteter eller utrustning?
- Finns det husdjur i familjen?
- Äger du utrustning som är dyr men nödvändig att ersätta?
- Har du höga självrisker i dina försäkringar?
Den här bufferten behöver inte ligga på ett eget konto. Men kostnaderna bör finnas med när du räknar på hur stor buffert du ska ha.
4. En inkomstbuffert om pengarna slutar komma
Den största ekonomiska risken är ofta inte en trasig diskmaskin utan att inkomsten minskar eller försvinner. Sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet eller färre uppdrag kan snabbt förändra hushållets ekonomi.
En inkomstbuffert ska hjälpa dig att betala nödvändiga utgifter under en begränsad period. Räkna därför inte ut den utifrån hela lönen. Utgå i stället från vad hushållet minst behöver varje månad till exempelvis:
- boende
- mat
- el och uppvärmning
- försäkringar
- mediciner
- resor till arbete eller skola
- räntor och amorteringar
- andra nödvändiga räkningar.
Har hushållet nödvändiga utgifter på 25 000 kronor i månaden motsvarar tre månaders inkomstbuffert 75 000 kronor. Det betyder inte att alla måste nå just den summan, men uträkningen ger ett konkret mål att arbeta mot.
Behovet är större om du är ensam försörjare, egenföretagare eller har en osäker anställning. Finns det två stabila inkomster i hushållet kan behovet vara mindre, särskilt om privatekonomin även har andra säkerhetsmarginaler.
Hur stor buffert ska man ha?
Ett vanligt svar är två eller tre månadslöner, men det är ett ganska trubbigt mått. Två personer med samma lön kan ha helt olika utgifter och ekonomiska risker. Det är därför bättre att utgå från hushållets nödvändiga utgifter och faktiska livssituation.
Som grov utgångspunkt kan du tänka så här:
- Börja med en mindre vardagsbuffert.
- Bygg därefter upp skydd för bostad, bil och andra större risker.
- Sikta slutligen på en inkomstbuffert som täcker flera månaders nödvändiga utgifter.
En hyresgäst med fast anställning, låga utgifter och inga barn kan klara sig med en mindre buffert. En villaägare med barn, bil och varierande inkomst behöver vanligtvis betydligt mer. För många hushåll kan två till tre månaders nödvändiga utgifter vara ett bra långsiktigt mål. Den som har osäker inkomst kan vilja sikta på tre till sex månader.
Var ska bufferten förvaras?
Buffertpengar bör vara lätta att komma åt när de behövs. Ett sparkonto är därför normalt lämpligare än aktier, aktiefonder eller andra investeringar som kan minska i värde precis när pengarna behövs.
Välj gärna ett separat sparkonto som omfattas av insättningsgarantin. Bästa sparräntan är förstås värd att leta efter när du jämför olika sparkonton, men räntan får inte vara det enda som avgör. Kontrollera också om kontot har fria uttag, hur snabbt pengarna betalas ut och om någon bindningstid gäller.
En del av bufferten kan placeras på ett konto med uppsägningstid om det ger bättre ränta. Vardagsbufferten bör däremot vara tillgänglig direkt. Pengarna ska kunna betala ett akut tandläkarbesök eller en trasig tvättmaskin utan att du först måste vänta flera veckor på ett uttag.
Genom att hålla bufferten åtskild från lönekontot minskar också risken att pengarna försvinner till vanlig konsumtion.
Så kommer du i gång med ditt buffertsparande
Buffertsparande behöver inte börja med stora summor. Det viktigaste är att sparandet blir regelbundet.
Bestäm ett första delmål och starta en automatisk överföring strax efter lönen. När vardagsbufferten är färdig kan du fortsätta mot nästa nivå. Skatteåterbäring, bonusar och andra tillfälliga inkomster kan hjälpa dig att nå målet snabbare.
En bra ordning är:
- Spara ihop en mindre vardagsbuffert.
- Betala av mycket dyra krediter.
- Utöka bufferten efter bostad och livssituation.
- Bygg en större inkomstbuffert.
- Börja eller fortsätt med det långsiktiga sparandet.
Bufferten är inte den del av sparandet som ska ge högst avkastning. Dess uppgift är att skapa trygghet och hindra oväntade utgifter från att bli dyra skulder. När den behövs ska pengarna finnas där – enkelt, snabbt och utan dramatik.
