Att köpa bostad är ett stort ekonomiskt beslut, särskilt första gången. Du behöver inte bara fundera över bostadens läge, skick och pris, utan också förstå hur finansieringen och de juridiska delarna fungerar.
När du ska köpa bostad kommer du snabbt i kontakt med de tre begreppen lånelöfte, lagfart och pantbrev. De hänger ihop med bostadsköpet, men fyller helt olika funktioner. Dessutom gäller lagfart och pantbrev endast när du köper en fastighet, exempelvis en villa, och inte när du köper en bostadsrätt.
Här går vi igenom vad de tre begreppen betyder och vad du behöver tänka på.
Lånelöfte – ett preliminärt besked från banken
De flesta behöver låna pengar för att kunna köpa bostad. Innan du börjar gå på visningar är det därför klokt att ansöka om ett lånelöfte hos en eller flera banker.
Ett lånelöfte är ett preliminärt besked om hur mycket banken kan tänka sig att låna ut. Banken gör en bedömning av din ekonomi och tittar bland annat på inkomster, skulder, utgifter och återbetalningsförmåga. Lånelöftet hjälper dig att sätta en rimlig prisgräns och visar hur långt du kan gå i en budgivning.
Det är viktigt att komma ihåg att lånelöftet inte är en garanti för att du får lånet. Innan bolånet beviljas gör banken en slutlig prövning av både din ekonomi och den bostad du vill köpa. Banken kan också ha synpunkter på bostadens värde eller skick.
Lånelöften gäller dessutom under en begränsad tid. Kontrollera därför alltid giltighetstiden och meddela banken om din ekonomi förändras innan bostadsköpet är klart.
Ett lånelöfte behövs även om du planerar att köpa tomt och bygga nytt hus, men finansieringen kan då se annorlunda ut än vid köp av en färdig bostad.
Lagfart – registrering av fastighetens ägare
När du har köpt en fastighet ska du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Lagfarten innebär att du registreras som ägare i fastighetsregistret. Vid ansökan behöver du skicka in handlingar som visar hur du har förvärvat fastigheten, exempelvis ett köpekontrakt eller köpebrev.
Även den som får en fastighet genom arv, gåva eller bodelning behöver ansöka om lagfart. Vilka handlingar som ska bifogas beror då på hur ägarbytet har gått till.
Att ansöka om lagfart kostar pengar. Utöver en administrativ avgift kan du behöva betala stämpelskatt. Kostnaden beror bland annat på fastighetens värde och hur den har förvärvats. Eftersom avgifter och regler kan förändras är det bäst att kontrollera aktuella uppgifter hos Lantmäteriet inför köpet.
Du behöver inte ansöka om lagfart när du köper en bostadsrätt. Då köper du rätten att använda en viss bostad i en fastighet som ägs av bostadsrättsföreningen.
Pantbrev – fastigheten som säkerhet för lånet
När du lånar pengar till en fastighet vill banken normalt ha fastigheten som säkerhet. För detta används ett pantbrev, som är kopplat till en inteckning i fastigheten.
Pantbreven tillhör fastigheten och följer därför med när den byter ägare. Om det redan finns pantbrev som täcker det belopp banken behöver som säkerhet behöver du normalt inte ta ut nya. Om de befintliga pantbreven inte räcker kan nya inteckningar behöva tas ut.
Att ta ut nya pantbrev medför en kostnad. Hur stor den blir beror på det belopp som behöver intecknas. Därför är det bra att kontrollera hur stora pantbrev som redan finns innan du bestämmer din budget för husköpet.
Pantbrev används vid köp av fastigheter, men inte på samma sätt för bostadsrätter. Vid ett bolån till en bostadsrätt pantsätts i stället bostadsrätten som säkerhet för lånet.
Så hänger lånelöfte, lagfart och pantbrev ihop
De tre begreppen blir aktuella vid olika delar av bostadsköpet:
- Lånelöftet ger ett preliminärt besked om hur mycket du kan låna.
- Lagfarten registrerar dig som ägare till en fastighet.
- Pantbreven gör det möjligt att använda fastigheten som säkerhet för bolånet.
När du ska köpa bostad är det klokt att räkna på hela kostnaden och inte bara på köpeskillingen. Vid ett fastighetsköp kan kostnader för lagfart och nya pantbrev tillkomma, samtidigt som du behöver ha marginal för exempelvis besiktning samt kostnader för flytt och framtida underhåll. Med en genomtänkt budget och kunskap om de viktigaste begreppen blir det lättare att fatta ett tryggt beslut.
