Att handla kryptovalutor innebär att köpa eller sälja digitala tillgångar som Bitcoin, Ethereum eller Cardano. Det kan göras genom direktägande, där kryptovalutan registreras på en adress som du kontrollerar, eller genom ett börshandlat värdepapper som följer priset utan att du äger själva kryptovalutan.
Det är två olika sätt att få exponering mot samma marknad. Direktägande kräver kunskap om handelsplatser, plånböcker, adresser och privata nycklar. Ett börshandlat värdepapper hanteras i stället genom en vanlig värdepappersdepå, men medför andra avgifter och risker.
Den här guiden förklarar hur handeln går till och vad du behöver kontrollera. Vill du först förstå tekniken finns den beskriven i vår övergripande guide om kryptovalutor.
Vi rekommenderar inte någon handelsplats
Vi nämner medvetet inte några enskilda handelsplatser i den här guiden. Syftet är att förklara hur handeln fungerar och vad du behöver kontrollera, inte att styra dig till ett visst företag.
Vilka tjänster som finns, vilka tillstånd de har och vad de kostar kan dessutom förändras över tid. En handelsplats som fungerar bra i dag kan ändra sina avgifter, begränsa uttag, byta ägare eller sluta erbjuda tjänster till svenska kunder.
Att ett företag är stort eller välkänt betyder inte heller att kundernas pengar är riskfria. Innan du öppnar ett konto behöver du därför själv kontrollera företaget och dess aktuella villkor.
Två sätt att handla kryptovalutor
Den första frågan är om du vill äga själva kryptovalutan eller bara följa dess pris.
Direktägande
Vid direktägande köper du kryptovaluta genom en tjänst som genomför handel i den underliggande tillgången.
Kryptovalutan kan därefter ligga kvar hos företaget eller tas ut till en egen plånbok. Om du gör ett uttag registreras överföringen i kryptovalutans nätverk.
Direktägande gör det möjligt att:
- skicka kryptovalutan till någon annan,
- ta emot betalningar,
- förvara tillgången i en egen plånbok,
- använda den i tjänster som stöder nätverket,
- och själv kontrollera de privata nycklarna.
Det innebär samtidigt ett större personligt ansvar. En felaktig överföring är normalt svår att återkalla, och en förlorad privat nyckel kan göra tillgångarna oåtkomliga.
Börshandlade kryptoprodukter
Ett alternativ är att köpa ett värdepapper vars värde följer priset på en viss kryptovaluta. Det kan exempelvis vara ett certifikat eller någon annan börshandlad produkt.
Du äger då värdepappret, inte själva kryptovalutan. Det går därför inte att ta ut bitcoin eller ether till en egen plånbok eller använda dem för betalningar.
Produkten kan i stället köpas och säljas genom en vanlig värdepappersdepå. Beroende på vilka produkter och konton som erbjuds kan handeln ibland ske inom ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring.
Läs mer om skillnaden mellan dessa kontoformer i vår jämförelse av investeringssparkonto och kapitalförsäkring.
Ett kryptovärdepapper är inte samma sak som kryptovalutan
Det är viktigt att kontrollera hur den börshandlade produkten är konstruerad. Alla produkter som följer en kryptovaluta fungerar inte på samma sätt.
Läs bland annat:
- vem som har gett ut produkten,
- om den faktiskt backas av kryptotillgångar,
- hur priset beräknas,
- vilka förvaltningsavgifter som tas ut,
- vilken valuta produkten handlas i,
- om det finns en valutarisk,
- hur stor skillnaden är mellan köp- och säljkurs,
- och vad som händer om utgivaren får ekonomiska problem.
Värdepapprets pris kan avvika från den underliggande kryptovalutans pris. Det kan också tillkomma kostnader som gradvis minskar värdet i förhållande till den tillgång som produkten försöker följa.
Direktägande har risker kopplade till plånböcker, nycklar och handelsplatser. Börshandlade produkter har i stället bland annat produkt-, emittent- och motpartsrisk.
Så granskar du en handelsplats
Om du vill direktäga kryptovaluta behöver du vanligtvis använda en handelsplats, mäklare eller växlingstjänst.
Börja med att ta reda på vilket juridiskt företag som står bakom tjänsten. Ett varumärke och en snygg webbplats berättar inte nödvändigtvis vem du ingår avtal med.
Kontrollera:
- företagets fullständiga namn,
- vilket land företaget är registrerat i,
- organisations- eller registreringsnummer,
- vilken myndighet som utövar tillsyn,
- vilka tillstånd eller registreringar företaget har,
- hur kundernas pengar och kryptotillgångar förvaras,
- samt vart du kan vända dig vid ett klagomål.
Kontrollera uppgifterna i myndigheternas aktuella register. Lita inte enbart på symboler eller texter om tillstånd på företagets egen webbplats.
Reglering minskar vissa risker men innebär inte att en kryptotillgång är säker eller att du garanterat får tillbaka pengar om något går fel.
Kontrollera att uttag är möjliga
En tjänst kan låta dig köpa något som följer priset på en kryptovaluta utan att erbjuda uttag till en egen plånbok. Då är det inte fråga om fullständigt direktägande på samma sätt som när du själv kan flytta tillgången i nätverket.
Kontrollera därför:
- om kryptovalutan går att ta ut,
- vilka nätverk som stöds,
- hur stor uttagsavgiften är,
- om det finns ett lägsta uttagsbelopp,
- hur lång tid uttag normalt tar,
- och vilka kontroller som krävs före det första uttaget.
Om du vill ha möjlighet att förvara kryptovalutan själv är uttagsfunktionen en avgörande del av jämförelsen.
Registrering och identitetskontroll
Seriösa kryptotjänster behöver normalt identifiera sina kunder. Processen brukar kallas kundkännedom eller KYC, efter engelskans know your customer.
Du kan behöva lämna:
- namn och adress,
- personuppgifter,
- identitetshandling,
- uppgifter om inkomst eller sysselsättning,
- information om pengarnas ursprung,
- samt svar på frågor om hur kontot ska användas.
Företaget kan även begära ytterligare underlag vid stora eller ovanliga transaktioner.
Var noga med vilken webbplats eller app du lämnar uppgifterna till. Bedragare kan skapa kopior av riktiga inloggningssidor för att samla in identitetshandlingar, lösenord och bankuppgifter.
Sätta in svenska kronor
När kontot har godkänts kan du sätta in pengar med något av de betalningssätt som tjänsten erbjuder. Det kan exempelvis vara banköverföring eller betalkort.
Betalningssätten skiljer sig i fråga om:
- avgift,
- överföringstid,
- beloppsgränser,
- valutaväxling,
- och möjligheten att ta ut pengarna igen.
Kortbetalning kan vara snabb men samtidigt dyrare. En banköverföring kan ta längre tid men ha en lägre avgift.
Kontrollera vilken valuta insättningen görs i. Om pengarna först växlas från svenska kronor till euro eller dollar kan det tillkomma valutapåslag utöver handelsavgiften.
Gör aldrig en banköverföring enbart utifrån instruktioner från någon som kontaktat dig via telefon, chatt eller sociala medier. Logga själv in på tjänstens riktiga webbplats och kontrollera mottagaruppgifterna där.
Handelspar visar vad du köper med
Kryptovalutor handlas ofta i par. Ett handelspar visar vilken tillgång du köper och vilken du betalar med.
Ett par mellan Bitcoin och euro innebär exempelvis att Bitcoin prissätts i euro. På andra marknader kan samma kryptovaluta prissättas i dollar, svenska kronor, en stablecoin eller en annan kryptovaluta.
Det innebär att du kan behöva göra flera växlingar. Om du först sätter in kronor, växlar dem till euro och därefter köper en kryptovaluta kan varje steg medföra en egen kostnad.
Kontrollera därför hela vägen från insättning till färdigt köp. En låg handelsavgift hjälper inte mycket om tjänsten samtidigt har ett stort valutapåslag.
Marknadsorder och limitorder
När pengarna finns på kontot behöver du välja hur köpet ska genomföras. De vanligaste alternativen är marknadsorder och limitorder.
Marknadsorder
En marknadsorder innebär att kryptovalutan köps eller säljs direkt till de bästa priser som för tillfället finns i orderboken.
Fördelen är att affären vanligtvis genomförs snabbt. Nackdelen är att slutpriset kan bli sämre än det pris som visades när ordern lades. Risken är särskilt stor när priset rör sig snabbt, handeln är begränsad eller ordern är stor.
Om det inte finns tillräckligt stor volym till det bästa priset kan ordern genomföras i flera delar och till olika priser.
Limitorder
Med en limitorder anger du det högsta pris du är beredd att betala vid ett köp eller det lägsta pris du accepterar vid en försäljning.
Ordern genomförs endast om marknaden når den angivna prisnivån. Du får därmed bättre kontroll över priset, men det finns ingen garanti för att affären blir av.
Vissa handelsplatser tar olika avgifter beroende på om ordern tillför likviditet till orderboken eller genomförs direkt mot order som redan finns där. Kontrollera därför både orderpriset och avgiften innan du godkänner affären.
Kryptovalutor kan stiga och falla kraftigt på kort tid. Den som vill undersöka hur olika prisförändringar skulle påverka värdet på ett köp kan använda en vinstkalkylator för kryptovalutor. Resultatet är bara ett räkneexempel och ska absolut inte betraktas som en prognos över den framtida utvecklingen.
Det synliga priset är inte hela kostnaden
När olika tjänster jämförs är det lätt att bara titta på den angivna handelsavgiften. Den totala kostnaden kan bestå av betydligt fler delar.
Kontrollera:
- insättningsavgift,
- handelsavgift,
- skillnaden mellan köp- och säljkurs,
- valutaväxlingsavgift,
- uttagsavgift,
- nätverksavgift,
- samt eventuella fasta kontoavgifter.
Skillnaden mellan köp- och säljkurs kallas spread. En stor spread innebär att du köper till ett högre pris än det du samtidigt skulle kunna sälja för.
En tjänst kan marknadsföra handel utan provision men i stället ta betalt genom spreaden. Jämför därför det faktiska priset med priser på andra marknader innan du godkänner affären.
Priset kan skilja sig mellan olika tjänster
Kryptovalutor handlas på många marknadsplatser samtidigt. Det finns inget enda centralt pris som alla måste använda.
Priset kan därför skilja sig beroende på:
- handelsplats,
- valuta,
- likviditet,
- spread,
- och hur snabbt marknadsinformationen uppdateras.
Det är särskilt viktigt vid handel i mindre kryptovalutor där antalet köpare och säljare kan vara begränsat.
Den som vill följa ett enskilt exempel kan titta på aktuell Cardano kurs, men samma kontroll bör göras för den kryptovaluta som faktiskt ska handlas. Ett visat marknadspris behöver inte vara det pris du får efter spread, avgifter och valutaväxling.
Vad är slippage?
Slippage är skillnaden mellan det pris du förväntade dig och det pris som affären faktiskt genomfördes till.
Det kan uppstå när:
- priset rör sig snabbt,
- orderboken är tunn,
- ordern är stor i förhållande till handeln,
- eller affären genomförs genom en decentraliserad växlingstjänst med låg likviditet.
Slippage kan göra att köpet blir dyrare eller försäljningen ger mindre än väntat. En limitorder kan ge bättre kontroll över priset, men riskerar i stället att inte genomföras.
Kontrollera vilken kryptovaluta du köper
Kryptovalutor kan ha liknande namn och förkortningar. Det finns även kopierade tokens som försöker efterlikna etablerade projekt.
Kontrollera därför:
- tillgångens fullständiga namn,
- dess förkortning,
- vilken blockkedja den använder,
- eventuell kontraktsadress,
- och om det är den ursprungliga tillgången eller en representation på ett annat nätverk.
En token med rätt namn men fel kontraktsadress kan vara en helt annan tillgång.
För Bitcoin finns en separat fördjupning om vad Bitcoin är och hur nätverket fungerar.
Förvaring hos handelsplatsen
Om kryptovalutan ligger kvar hos handelsplatsen förvarar företaget normalt de privata nycklarna. Du har ett kundkonto och ett saldo, men företaget kontrollerar överföringarna i blockkedjan.
Det kan vara praktiskt, men innebär att du blir beroende av företagets:
- datasäkerhet,
- ekonomi,
- interna rutiner,
- uttagsregler,
- och förmåga att hålla kundernas tillgångar åtskilda.
Problem hos företaget kan påverka dig även om kryptovalutans nätverk fungerar precis som det ska.
Undersök därför hur tillgångarna förvaras och vad villkoren säger om äganderätt, konkurser och uttag.
Förvaring i egen plånbok
Med en egen plånbok kontrollerar du själv de privata nycklarna. Handelsplatsen behövs då för köpet men inte för den fortsatta förvaringen.
Egen förvaring minskar beroendet av handelsplatsen men ökar ditt eget ansvar. Om återställningsfrasen försvinner eller hamnar i fel händer kan tillgångarna gå förlorade.
En egen plånbok kan vara:
- en app i telefonen,
- ett program på datorn,
- en webbläsarplånbok,
- eller en särskild fysisk enhet.
Plånboken behöver stödja både kryptovalutan och det nätverk som används.
Gör ett mindre provuttag
När en ny adress eller ett nytt nätverk används kan det vara klokt att först skicka ett mindre belopp.
Kontrollera:
- att adressen är rätt,
- att mottagarens plånbok stöder nätverket,
- om en särskild referens eller identifierare krävs,
- och att transaktionen verkligen kommer fram.
När provöverföringen har bekräftats kan ett större belopp skickas.
Det innebär en extra nätverksavgift, men kan minska risken för ett betydligt större misstag.
Samma tillgång kan finnas på flera nätverk
En handelsplats kan erbjuda uttag av en tillgång genom flera olika nätverk. Det billigaste alternativet är inte alltid det rätta.
Mottagarens plånbok eller tjänst måste stödja exakt det nätverk som används. Om en tillgång skickas genom fel nätverk kan den bli svår eller omöjlig att återfå.
Kontrollera alltid både adress och nätverk. Lita inte enbart på att adressen ser rimlig ut.
Vissa tillgångar kräver dessutom ett särskilt memo, tag eller meddelande för att betalningen ska kopplas till rätt konto.
Skydda kontot
Ett starkt och unikt lösenord är en grundläggande säkerhetsåtgärd. Samma lösenord bör inte användas på andra webbplatser.
Aktivera tvåfaktorsautentisering och välj om möjligt en autentiseringsapp eller fysisk säkerhetsnyckel. SMS-koder kan vara bättre än enbart lösenord men kan utsättas för angrepp där någon tar kontroll över telefonnumret.
Andra viktiga åtgärder är att:
- spara återställningskoder på en säker plats,
- kontrollera inloggningsadressen,
- undvika länkar i oväntade mejl och meddelanden,
- aktivera aviseringar om inloggningar och uttag,
- och kontrollera att uttagsadressen inte har ändrats av skadlig kod.
Ingen riktig support behöver din privata nyckel eller återställningsfras.
Vanliga bedrägerier vid kryptohandel
Kryptobedrägerier börjar ofta med en annons, ett meddelande i sociala medier eller ett oväntat telefonsamtal.
Bedragaren kan erbjuda hjälp med att öppna konto, genomföra affärer eller installera ett program på datorn. Därefter får personen tillgång till bankkonto, kryptokonto eller plånbok.
Vanliga varningssignaler är:
- garanterad avkastning,
- tidspress,
- hemliga handelsmetoder,
- krav på fjärrstyrning av datorn,
- personer som vill sköta handeln åt dig,
- ytterligare avgifter för att få göra ett uttag,
- och påståenden om att förlorade kryptotillgångar kan återvinnas mot betalning.
Skicka aldrig pengar eller kryptovaluta för att ”låsa upp” ett tidigare saldo. Att ett konto visar en vinst betyder inte att pengarna verkligen finns eller går att ta ut.
Börshandlade produkter kräver också granskning
Den som väljer ett värdepapper i stället för direktägande slipper privata nycklar och överföringar mellan plånböcker. Det gör inte produkten riskfri.
Kontrollera:
- produktens informationsdokument,
- utgivaren,
- löptiden,
- avgifterna,
- vilken kryptovaluta den följer,
- hur priset beräknas,
- handelstiderna,
- valutarisken,
- och hur produkten kan lösas in eller avslutas.
Kryptomarknaden handlas dygnet runt, medan värdepappersmarknaden har bestämda öppettider. Stora prisrörelser kan därför inträffa när värdepappret inte går att handla.
Spara underlag från första köpet
Kryptohandel kan skapa många transaktioner som senare behöver räknas om till svenska kronor.
Spara uppgifter om:
- datum och tid,
- köpt eller såld tillgång,
- antal enheter,
- pris och valuta,
- värdet i svenska kronor,
- handelsavgifter,
- nätverksavgifter,
- insättningar och uttag,
- samt överföringar mellan egna plånböcker.
Ladda regelbundet ner transaktionshistoriken. Vänta inte tills ett konto har avslutats eller tjänsten inte längre är tillgänglig.
När ska kryptovalutor deklareras?
Att köpa kryptovaluta för svenska kronor utlöser normalt inte i sig någon kapitalvinstberäkning. Däremot kan redovisning bli aktuell när du:
- säljer kryptovaluta,
- byter en kryptovaluta mot en annan,
- betalar en vara eller tjänst med kryptovaluta,
- eller genomför andra transaktioner som räknas som avyttringar.
Ett byte från exempelvis bitcoin till ether är alltså inte bara en intern växling. Den bortbytta tillgången betraktas normalt som såld och den mottagna tillgången som köpt.
Hos Skatteverket finns aktuell information om hur du ska deklarera kryptovalutor.
Beskattningen av börshandlade produkter kan fungera annorlunda beroende på vilken produkt och kontoform som används. Därför behöver direktägda kryptovalutor och kryptorelaterade värdepapper hållas isär även i dokumentationen.
Innan du genomför det första köpet
Kontrollera följande innan du sätter in pengar eller godkänner en order:
- Vet du vilket företag du blir kund hos?
- Har du kontrollerat företagets aktuella tillstånd?
- Förstår du skillnaden mellan direktägande och ett värdepapper?
- Kan kryptovalutan tas ut till en egen plånbok?
- Har du räknat in spread, växling och uttagsavgifter?
- Vet du vilket nätverk som används?
- Har du aktiverat tvåfaktorsautentisering?
- Vet du hur transaktionerna ska dokumenteras?
- Har du en säker plan för förvaringen?
- Förstår du att en genomförd överföring normalt inte kan återkallas?
Kryptohandel blir inte enkel enbart för att ett köp kan genomföras med några knapptryckningar. Den tekniska och ekonomiska risken finns kvar även när gränssnittet ser välbekant ut.
