Olja är en av världens mest handlade råvaror. Priset påverkas av allt från konjunktur och industriproduktion till konflikter, produktionsbeslut och hur stora lager som finns tillgängliga. Det gör oljan intressant för den som vill placera pengar – men också svår att förutse.
Att investera i olja betyder dessutom sällan att man köper själva råvaran. De flesta får i stället sin exponering genom aktier, fonder, certifikat eller andra finansiella instrument. Skillnaderna är stora. Två placeringar som båda beskrivs som investeringar i olja kan utvecklas helt olika, även om oljepriset stiger.
Vad innebär det att investera i olja?
En privatperson kan förstås inte beställa några tusen fat råolja och förvara dem hemma. Fysisk olja kräver tankar, transporter, försäkringar och tillgång till en marknad där den senare kan säljas.
En investering i olja sker därför normalt på något av följande sätt:
- aktier i oljeproducerande företag
- aktier i bolag som levererar utrustning och tjänster till oljeindustrin
- fonder eller ETF med inriktning mot energisektorn
- certifikat och andra börshandlade produkter
- terminer eller CFD som följer oljeprisets rörelser
Vilket alternativ man väljer avgör vad man faktiskt investerar i. En aktieägare äger en del av ett företag. Den som köper ett certifikat eller handlar med en termin får i stället en finansiell exponering mot ett oljepris.
Oljeaktier ger en indirekt exponering
Det enklaste sättet att investera i oljebranschen är ofta att köpa aktier i ett eller flera oljebolag. Om oljepriset stiger kan bolagens intäkter och vinster öka, men sambandet är inte automatiskt.
Ett oljebolags värde påverkas också av:
- kostnaden för att hitta och utvinna oljan
- kvaliteten på bolagets reserver
- skuldsättning och räntekostnader
- skatter och politiska beslut
- investeringar i nya oljefält
- raffinering, transporter och försäljning
- valutor och säkringar av framtida oljepriser
Ett bolag med höga produktionskostnader kan få problem när oljepriset sjunker, medan ett lågt skuldsatt bolag med billig produktion kan klara samma nedgång betydligt bättre.
Det finns också företag som påverkas indirekt av oljepriset. Dit hör bland annat oljeservicebolag, borrföretag, raffinaderier, rederier och tillverkare av utrustning. Deras aktier behöver inte röra sig i samma riktning som de stora oljeproducenternas.
Fonder och ETF kan innehålla olika saker
En fond med inriktning mot energi äger vanligtvis aktier i energibolag. Den följer därför inte oljepriset direkt. Resultatet beror på vilka företag fonden äger, hur dessa är viktade och hur bolagen sköts.
Det finns även börshandlade produkter som försöker följa priset på råolja. De kan vara konstruerade på olika sätt och använder ofta oljeterminer i stället för fysisk olja.
Det är därför viktigt att skilja mellan:
- en fond som äger oljeaktier
- en produkt som följer ett index över energibolag
- en produkt som försöker följa priset på Brent eller WTI
- en hävstångsprodukt avsedd för mycket korta innehav
Namnet på produkten säger inte alltid hela sanningen. Konstruktionen och det underliggande innehavet avgör hur placeringen fungerar.
Certifikat följer inte alltid oljepriset exakt
Certifikat och liknande börshandlade produkter gör det möjligt att få exponering mot olja utan att själv handla med terminer. Det kan låta enkelt: stiger oljan med tio procent borde även placeringen stiga ungefär lika mycket.
Så behöver det inte bli.
Produkten kan påverkas av avgifter, valutaförändringar, finansieringskostnader och hur de underliggande terminskontrakten byts ut. Produkter med daglig hävstång kan dessutom avvika kraftigt från oljeprisets utveckling om de behålls under en längre period.
En produkt som ger dubbla den dagliga rörelsen är konstruerad för att ge ungefär dubbelt resultat under en enskild handelsdag. Den är inte nödvändigtvis konstruerad för att ge dubbla oljeprisets förändring över en månad eller ett år.
Oljeterminer har ett slutdatum
En oljetermin är ett avtal om att köpa eller sälja en viss mängd olja vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris. Terminerna har slutdatum och måste därför ersättas med nya kontrakt om exponeringen ska behållas.
När ett kontrakt närmar sig sitt slut säljs det och ett senare kontrakt köps. Detta kallas ofta att kontraktet rullas.
Om det nya kontraktet är dyrare än det gamla uppstår en kostnad. Marknadsläget kallas contango. Om det senare kontraktet i stället är billigare kan rullningen bidra positivt till resultatet. Det kallas backwardation.
Det betyder att en placering som bygger på oljeterminer kan tappa i värde trots att det redovisade spotpriset på olja inte har förändrats särskilt mycket. På samma sätt kan den under vissa förhållanden utvecklas bättre än spotpriset.
Brent och WTI är två olika oljepriser
När medier skriver om oljepriset syftar de vanligtvis på Brent eller WTI. Båda används som internationella riktmärken, men de avser inte exakt samma olja eller samma marknad.
Brent är det viktigaste riktmärket för olja som handlas i Europa och stora delar av övriga världen. WTI, West Texas Intermediate, är framför allt knutet till den amerikanska marknaden.
Priserna följs ofta åt, men skillnader kan uppstå på grund av bland annat transportkapacitet, lager, produktion och regional efterfrågan. En produkt som följer WTI behöver därför inte ge samma resultat som en produkt som följer Brent.
Dollarn påverkar svenska oljeinvesterare
Internationell olja prissätts i amerikanska dollar. För en svensk investerare kan resultatet därför påverkas både av oljepriset och av växelkursen mellan kronan och dollarn.
Om oljan stiger i dollar samtidigt som dollarn försvagas mot kronan kan en del av uppgången försvinna när värdet räknas om till svenska kronor. Om dollarn stärks kan valutaeffekten i stället förstärka avkastningen.
Samma sak gäller oljeaktier noterade i andra valutor. Placeringen innehåller då både en företagsrisk och en valutarisk.
Vad påverkar oljepriset?
Oljepriset bestäms i grunden av tillgång och efterfrågan, men båda kan förändras snabbt. Bland de viktigaste faktorerna finns:
- den globala konjunkturen
- industrins och transportsektorns efterfrågan
- oljeproducerande länders produktionsbeslut
- nya oljefyndigheter och investeringar
- konflikter, sanktioner och politisk oro
- lagerkapacitet och aktuella lagernivåer
- störningar i pipelines, hamnar och raffinaderier
- väder och naturkatastrofer
- dollarns utveckling
- marknadens förväntningar på framtida utbud och efterfrågan
Den som vill följa det aktuella oljepriset behöver därför se mer än den senaste rörelsen uppåt eller nedåt. Det är också viktigt att förstå varför priset förändras.
Ett stigande oljepris kan bero på stark efterfrågan i en växande världsekonomi. Det kan också bero på att produktion eller transporter har slagits ut. Effekten på börsen och på enskilda företag blir inte nödvändigtvis densamma i de två fallen.
Kan oljepriset bli negativt?
I april 2020 handlades ett amerikanskt WTI-kontrakt till ett negativt pris. Händelsen har ibland beskrivits som att oljebolagen betalade människor för att ta emot deras olja, men verkligheten var mer speciell än så.
Det aktuella terminskontraktet närmade sig fysisk leverans. Samtidigt hade efterfrågan fallit kraftigt och lagringsutrymmet i Cushing i Oklahoma var mycket begränsat. Aktörer som varken ville eller kunde ta emot oljan försökte därför sälja sina kontrakt innan de löpte ut.
Under en kort period blev säljarna beredda att betala för att slippa leveransskyldigheten. Det var alltså ett särskilt amerikanskt terminskontrakt som blev negativt – inte all olja överallt.
Händelsen visar varför terminer inte enbart är streck och siffror på en skärm. Bakom kontrakten finns en fysisk råvara som måste produceras, transporteras, lagras och i vissa fall levereras.
Handel med hävstång är något annat än långsiktigt sparande
Det går att spekulera i både stigande och fallande oljepris genom terminer, CFD och olika hävstångsprodukter. Hos exempelvis IG Markets förekommer handel i instrument som ger sådan exponering.
Hävstång innebär att en relativt liten prisrörelse kan få stor effekt på det satsade kapitalet. Det gäller åt båda hållen. En rörelse som är liten på den underliggande oljemarknaden kan därför ge en betydande vinst eller förlust.
Sådan handel bör inte blandas ihop med att långsiktigt äga aktier i ett lönsamt energibolag. Båda kan beskrivas som investeringar i olja, men tidshorisonten, kostnaderna och riskerna är helt olika.
Olja kan fylla olika roller i en portfölj
En investering i olja kan användas för att få exponering mot energisektorn, spekulera i ett stigande oljepris eller sprida en portfölj över flera tillgångsslag. Vilken roll investeringen får beror på vilket instrument som används.
Oljeaktier kan ge utdelningar och långsiktigt värdeskapande, men innehåller företagsspecifika risker. Fonder ger större spridning men följer inte oljepriset exakt. Terminsbaserade produkter kan ligga närmare råvarumarknaden, men påverkas av kontraktsbyten och andra kostnader. Hävstångsprodukter kan ge stora rörelser och är i första hand konstruerade för kortsiktig handel.
Det räcker alltså inte att ha rätt om vart oljepriset är på väg. För att en placering ska utvecklas som förväntat måste man också förstå vad man faktiskt har köpt.
