ETF är en förkortning av Exchange Traded Fund, vilket på svenska betyder börshandlad fond. Det är alltså en fond som går att köpa och sälja på börsen på ungefär samma sätt som en aktie.
Genom en enda ETF kan du få exponering mot hundratals eller tusentals värdepapper. Det finns även smalare alternativ som följer en viss bransch, region eller typ av tillgång. Utbudet är stort, men det betyder också att man behöver förstå vad man köper.
Vad är en ETF?
En ETF är en fond vars andelar handlas på en börs. Många ETF följer ett index, exempelvis ett globalt aktieindex eller ett index över stora amerikanska bolag. När indexet stiger eller faller är tanken att fondens värde ska utvecklas på ungefär samma sätt, med avdrag för avgifter och andra kostnader.
Alla ETF är dock inte passivt förvaltade indexfonder. Det finns även aktivt förvaltade ETF där en förvaltare väljer fondens innehav.
ETF kan ge exponering mot bland annat:
- globala aktiemarknader
- enskilda länder och regioner
- särskilda branscher
- små eller stora företag
- obligationer och räntemarknader
- råvaror och ädelmetaller
- olika investeringsstrategier
Produkter som följer exempelvis guld, silver eller andra enskilda råvaror kan vara konstruerade som andra typer av börshandlade produkter än vanliga fonder. Kontrollera därför alltid vilken sorts produkt det faktiskt är.
Hur fungerar en ETF?
En vanlig fond handlas normalt till en fondkurs som räknas fram en gång per dag. När du lägger en köporder vet du därför inte alltid exakt vilken kurs affären kommer att genomföras till.
Priset på en ETF ändras däremot under hela börsdagen. Du ser en köp- och en säljkurs och kan själv bestämma vilket pris du är beredd att handla till. På den punkten fungerar en ETF mer som en aktie än som en traditionell fond.
Priset påverkas framför allt av värdet på fondens underliggande innehav. Det kan ändå uppstå mindre skillnader mellan ETF börskurs och värdet på tillgångarna i fonden. Skillnaden kan bli större när marknaden är orolig eller när handeln i de underliggande värdepapperen är stängd.
Den som vill undersöka utbud och villkor kan läsa mer om handel med ETF hos Saxo.
Hur köper man ETF?
För att köpa ETF behöver du ett konto hos en bank eller nätmäklare som erbjuder handel med börsnoterade värdepapper. Många ETF kan ägas på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring, men utbudet kan variera mellan olika aktörer och kontotyper.
Du köper en ETF genom att söka efter dess namn, kortnamn eller ISIN-nummer och sedan lägga en order. Det är klokt att kontrollera hela namnet och ISIN-numret före köpet. Flera ETF kan ha snarlika namn trots att de är noterade i olika valutor, lämnar olika typer av utdelning eller följer olika index.
En limitorder innebär att du anger det högsta pris du är villig att betala. Det kan ge bättre kontroll än en marknadsorder, särskilt om handeln i den aktuella ETF är begränsad eller om skillnaden mellan köp- och säljkurs är stor.
På Nasdaq Nordic finns mer information om ETF-handel på börsen.
Vad ska man kontrollera innan man köper en ETF?
Två ETF som ser nästan likadana ut kan skilja sig åt på flera viktiga punkter. Läs därför fondens faktablad och kontrollera åtminstone följande:
Vilket index följer fonden?
Namnet berättar inte alltid hela historien. En global ETF kan exempelvis lägga en stor del av kapitalet i amerikanska bolag och samtidigt sakna tillväxtmarknader. Undersök vilka länder, branscher och företag som faktiskt ingår.
Hur hög är avgiften?
Den årliga förvaltningsavgiften är viktig, men den är inte den enda kostnaden. Den billigaste ETF på pappret behöver därför inte bli billigast för just dig.
Delas utdelningen ut eller återinvesteras den?
En utdelande ETF betalar ut mottagna utdelningar till andelsägarna. En ackumulerande ETF återinvesterar dem i fonden. Vilket alternativ som passar bäst beror bland annat på om du vill ha löpande utbetalningar eller låta pengarna stanna kvar i placeringen.
Hur följer ETF sitt index?
En fysiskt replikerad ETF äger normalt samtliga eller ett urval av värdepapperen i indexet. En syntetisk ETF använder i stället derivat för att återskapa indexets utveckling. Det behöver inte göra produkten dålig, men konstruktionen och motpartsrisken bör vara tydliga för den som köper den.
Vilken valuta handlas ETF i?
Handelsvalutan är den valuta du köper och säljer fonden i. Den säger däremot inte alltid vilken valutarisk du tar. En ETF som handlas i svenska kronor kan fortfarande äga amerikanska aktier och därmed påverkas av dollarns utveckling.
Är ETF en UCITS-fond?
UCITS är ett europeiskt regelverk för fonder. Många ETF som säljs till svenska småsparare följer detta regelverk. Amerikanska ETF som omtalas i utländska medier går inte alltid att köpa som svensk privatperson, men det finns ofta europeiska UCITS-alternativ med liknande inriktning.
Kostnader när du köper ETF
ETF förknippas ofta med låga förvaltningsavgifter, men den totala kostnaden består av flera delar:
- fondens årliga avgift
- courtage vid köp och försäljning
- skillnaden mellan köp- och säljkurs, så kallad spread
- eventuell valutaväxlingsavgift
- fondens avvikelse från sitt jämförelseindex
Courtage och valutaväxling får särskilt stor betydelse om du köper små belopp ofta. En vanlig indexfond utan köpavgift kan därför vara billigare för ett mindre månadssparande, även om ETF har en lägre årlig fondavgift.
Den som väljer mellan olika konton kan även läsa mer om skillnaderna mellan investeringssparkonto och kapitalförsäkring.
Fördelar med ETF
En viktig fördel är det stora utbudet. Det går att investera brett över hela världen, men också att rikta in sig på en viss region, bransch eller strategi.
ETF kan även erbjuda:
- god riskspridning i en enda placering
- handel under hela börsdagen
- ofta relativt låga förvaltningsavgifter
- tydlig information om vilket index eller vilken marknad som följs
- tillgång till marknader som annars kan vara svåra att nå
En bred ETF kan fungera som en central del av ett långsiktigt sparande. Smala bransch- och tema-ETF bör däremot inte förväxlas med bred riskspridning. En fond kan innehålla många företag men ändå vara känslig för samma räntor, råvarupriser eller politiska beslut.
Nackdelar och risker med ETF
En ETF är inte automatiskt tryggare än en aktie eller en vanlig fond. Risken bestäms framför allt av vad fonden äger och hur produkten är konstruerad.
Några risker att känna till är:
- Marknadsrisk: Fondens värde sjunker om den underliggande marknaden faller.
- Valutarisk: Förändrade valutakurser kan förstärka eller minska avkastningen.
- Likviditetsrisk: En ETF med liten handel kan ha stor skillnad mellan köp- och säljkurs.
- Koncentrationsrisk: En smal ETF kan vara beroende av ett fåtal företag eller en enda bransch.
- Motpartsrisk: Syntetiska ETF är beroende av att avtalsparter fullgör sina åtaganden.
- Indexrisk: Ett index kan vara konstruerat på ett sätt som ger oväntad fördelning mellan företag och marknader.
Det finns också ETF med hävstång eller omvänd utveckling. De är betydligt mer komplicerade och kan utvecklas helt annorlunda än vad en enkel jämförelse med index antyder, särskilt om de behålls under längre tid. De bör inte betraktas som vanliga långsiktiga indexfonder.
ETF eller vanlig indexfond?
ETF och vanliga indexfonder kan följa samma eller liknande marknader. Skillnaden ligger främst i hur de handlas och vilka kostnader som uppstår.
En vanlig indexfond kan passa bra för automatiskt månadssparande med mindre belopp. Du behöver normalt inte tänka på courtage, spread eller vilken tid på dagen köpet genomförs.
En ETF kan vara intressant om du vill ha tillgång till ett större internationellt utbud, kunna handla under börsdagen eller investera i en inriktning som inte finns bland vanliga fonder.
Det ena alternativet är inte alltid bättre än det andra. Jämför fondens innehav, riskspridning och totala kostnad utifrån hur ofta och för hur stora belopp du tänker köpa.
Är ETF en bra investering?
En ETF kan vara ett praktiskt sätt att sprida sparandet över många värdepapper. Men beteckningen ETF säger inte i sig om investeringen är bra, billig eller lämplig.
En bred och billig ETF som följer ett etablerat index är något helt annat än en smal tema-ETF, en hävstångsprodukt eller en börshandlad råvaruprodukt. Börja därför med att bestämma vilken marknad du vill investera i. Jämför sedan produkter som ger den exponeringen och kontrollera avgifter, konstruktion, valuta, riskspridning och handel.
Det viktigaste är inte att köpa en ETF bara för att den är börshandlad. Det viktiga är att förstå vad du äger och vilken roll placeringen ska ha i ditt sparande.
