Att investera brukar förknippas med aktier, fonder, bostäder och sparkonton. Men den tillgång som har störst betydelse för din framtida ekonomi syns inte i någon depå. Det är din egen förmåga att skapa värde: dina kunskaper, erfarenheter, relationer, arbetsvanor och din hälsa. Investera i dig själv!
Att investera i dig själv handlar därför inte om tomma självhjälpsfraser eller om att ständigt försöka bli en effektivare människa. Det handlar om att medvetet använda en del av dagens tid och pengar för att skapa fler möjligheter i framtiden.
En ny färdighet kan ge högre lön. Ett bättre kontaktnät kan leda till ett nytt arbete eller företag. Förmågan att uttrycka en idé tydligt kan vara skillnaden mellan att få gehör och att bli förbisedd. Och en kropp som håller gör det möjligt att fortsätta arbeta, tänka och utvecklas under ett långt yrkesliv.
Vad innebär det att investera i sig själv?
En investering innebär att du avstår från något i dag i hopp om att få tillbaka mer i framtiden. När du köper en utbildning avstår du från pengar. När du lär dig ett nytt program eller språk avstår du från tid. När du tackar ja till ett krävande projekt avstår du kanske från både bekvämlighet och fritid.
Avkastningen behöver inte komma som pengar direkt. Den kan bestå av större trygghet, bättre hälsa, fler valmöjligheter eller ett arbete som du trivs bättre med. Men på längre sikt får sådana investeringar ofta även ekonomiska effekter.
Att lära sig mer om privatekonomi är också en investering i sig själv. Vill du hitta något att börja med har Gentlemannaguiden en sammanställning av böcker om pengar och ekonomi. Läs med ett kritiskt öga: fundera på vilka resonemang som fungerar i din egen vardag och vilka som bygger på andra förutsättningar.
Att investera i dig själv kan exempelvis innebära att du:
- lär dig en färdighet som efterfrågas på arbetsmarknaden,
- förbättrar din förmåga att skriva, tala eller förhandla,
- bygger praktisk erfarenhet genom egna projekt,
- skapar relationer med människor du kan lära dig av,
- tar bättre hand om din fysiska och psykiska hälsa,
- eller lär dig mer om ekonomi, sparande och företagande.
Det gemensamma är att investeringen ökar din framtida handlingsfrihet.
Ditt humankapital är ofta din största tillgång
Den som är ung har kanske ännu inte hunnit bygga upp ett stort finansiellt kapital. Däremot finns många år av framtida arbetsinkomster framför honom eller henne. Förmågan att få, behålla och utvecklas i ett arbete kan därför vara betydligt mer värdefull än pengarna som för tillfället ligger på sparkontot.
Detta brukar kallas humankapital. Det består av sådant som utbildning, yrkeskunskap, problemlösningsförmåga, erfarenhet och social kompetens. Humankapital går inte att sälja på börsen, men det påverkar hur mycket du kan tjäna och vilka möjligheter du får.
En löneökning på några tusen kronor i månaden kan under ett långt arbetsliv bli värd betydligt mer än många lyckade placeringar. Detsamma gäller förmågan att byta bransch, börja arbeta självständigt eller klara sig bättre när arbetsmarknaden förändras.
Det betyder inte att alla måste jaga högre lön. Poängen är att en människa med användbara kunskaper och flera möjliga vägar framåt står starkare än den som är helt beroende av en enda arbetsgivare, bransch eller arbetsuppgift.
Kommunikation är en investering med ovanligt bred avkastning
Warren Buffett har vid flera tillfällen lyft fram kommunikationsförmåga som en av de viktigaste färdigheterna en ung människa kan utveckla. Tanken är enkel: kunskap får ett begränsat värde om du inte kan förklara vad du vet, övertyga andra eller göra dig förstådd.
Warren Buffett, ”världens bästa värdeinvesterare” och mannen bakom företaget Berkshiere Hathaway, svarade så här på frågan ”So, you are talking to people that are 21, 22, just graduating school. What is one tip that you can give them?”
”Invest in yourself. The one easy way to become worth 50% more than you are now at least is to hone your communication skills — both written and verbal. If you can’t communicate, it’s like winking at a girl in the dark — nothing happens. You can have all the brainpower in the world, but you have to be able to transmit it. And the transmission is communication.”
Den som kommunicerar väl har nytta av det i nästan alla yrken. Det gäller oavsett om man leder en arbetsgrupp, skriver offerter, håller presentationer, förhandlar om lön, säljer en tjänst eller försöker förklara ett problem för en kund.
Kommunikationsförmåga går dessutom att träna. Du kan skriva mer, tala inför andra, lära dig att strukturera en presentation eller öva på att ge tydliga svar utan att gömma dig bakom onödigt komplicerade ord.
Även språkkunskaper kan öppna dörrar. Att behärska språket som används på arbetsplatsen gör det lättare att visa vad man kan, skapa relationer och ta större ansvar. Ett nytt språk kan dessutom ge tillgång till arbetsmarknader, kunder och kunskap som tidigare låg utom räckhåll.
Bygg en personlig balansräkning
Ett företag har tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Samma sätt att tänka kan användas för den egna utvecklingen, även om allt inte går att uttrycka i kronor.
I din personliga balansräkning kan tillgångarna bestå av:
- yrkeskunskaper,
- utbildning och certifieringar,
- arbetslivserfarenhet,
- språk,
- kontakter och förtroende,
- hälsa och energi,
- ekonomiska marginaler,
- och genomförda projekt som visar vad du kan.
På den andra sidan finns sådant som begränsar din handlingsfrihet. Det kan vara höga fasta kostnader, dåliga vanor, föråldrade kunskaper, ohälsa eller ett alltför stort beroende av en enda inkomstkälla.
Tanken är inte att värdera sig själv som om man vore ett företag. Däremot kan modellen göra det lättare att se vad som faktiskt stärker ens position. Den visar också varför ekonomiskt sparande och personlig utveckling hör ihop.
Pengar på ett sparkonto ger en buffert som gör det möjligt att tacka nej till ett dåligt arbete, gå en utbildning eller prova en ny idé. Det är klokt att jämföra konton och leta efter bästa sparräntan, men räntan är bara en del av avkastningen. Den verkliga styrkan ligger i vad kapitalet gör möjligt.
Välj kunskap som går att använda
Alla kurser och utbildningar är inte automatiskt goda investeringar. Ett dyrt utbildningspaket kan vara bortkastat om kunskapen aldrig används. En billig bok, ett konkret projekt eller några timmars handledning kan samtidigt förändra hela riktningen på ett yrkesliv.
Innan du investerar i en utbildning kan du därför ställa några enkla frågor:
- Vilket problem ska kunskapen hjälpa mig att lösa?
- Finns det en tydlig efterfrågan på färdigheten?
- Kan jag använda den redan under utbildningen?
- Finns ett billigare eller bättre sätt att lära mig samma sak?
- Kommer jag att kunna visa andra vad jag har lärt mig?
- Är detta något jag själv vill kunna, eller följer jag bara en trend?
Den bästa utbildningen är ofta den som snabbt går att omsätta i praktiken. Den som lär sig bokföring kan hjälpa en förening med ekonomin. Den som studerar webbdesign kan bygga en riktig webbplats. Den som vill bli bättre på försäljning kan ta ansvar för att hitta den första kunden åt ett mindre projekt.
Praktisk användning gör kunskapen djupare och skapar samtidigt erfarenhet som går att visa upp.
Låt arbetsgivaren vara med och investera i dig
Du behöver inte alltid betala din kompetensutveckling själv. Om en utbildning har tydlig koppling till arbetet kan både du och arbetsgivaren vinna på att företaget står för kostnaden. Ta upp frågan vid utvecklingssamtalet eller när du ser ett konkret behov. Förklara vad du vill lära dig och hur kunskapen kan användas: säkrare arbete, färre avbrott, bättre problemlösning eller möjlighet att ta ansvar för fler uppgifter. Fråga också om utbildningen kan genomföras på arbetstid.
Ibland är det lättare att få arbetsgivaren att betala en relevant utbildning än att få igenom en löneförhöjning – och kunskapen kan stärka ditt läge inför nästa löneförhandling.
Tänk bredare än nästa kurs inom ditt specialistområde. Även en civilingenjör kan ha nytta av ett truckkort, särskilt i en roll nära produktion, lager eller testverksamhet. Praktisk kunskap om materialhantering kan ge bättre förståelse för verksamheten och komplettera den teoretiska utbildningen. Ibland är det just kombinationen av akademisk kunskap och praktiska färdigheter som gör dig särskilt användbar.
Utbildningar inom exempelvis Heta Arbeten, första hjälpen och HLR eller elsäkerhet kan också vara värdefulla komplement, beroende på arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Hos Entreprenadutbildning.se finns exempel på yrkes- och säkerhetsutbildningar som kan vara relevanta att diskutera med arbetsgivaren. Välj efter vad du faktiskt kan få användning för, snarare än att samla kursintyg för sakens skull.
Kunskapen kan samtidigt stärka ditt CV och öppna dörrar till framtida roller. Dokumentera därför utbildningarna och hur du använder dem i praktiken. Arbetsgivaren får nytta av din utveckling här och nu, medan du bygger kompetens som följer med genom arbetslivet.
Små projekt kan vara bättre än ännu en kurs
Det är lätt att fastna i förberedelser. Man läser böcker, tittar på instruktionsfilmer och går kurser men väntar med att faktiskt göra något. Då blir lärandet en konsumtion snarare än en investering.
Ett litet riktigt projekt tvingar dig att lösa problem som ingen kurs kan förutse. Du upptäcker vad du inte kan, får något konkret att visa upp och kommer i kontakt med människor som kan leda dig vidare.
Den som kan redovisning kan exempelvis hjälpa ett mindre företag eller en förening att skapa fungerande rutiner. En person som kan sökmotoroptimering kan hjälpa en bekant att förbättra en webbplats. En fotograf kan dokumentera ett evenemang och en programmerare kan bygga ett enkelt verktyg som löser ett verkligt problem.
Det betyder inte att du bör arbeta gratis utan gräns. Bestäm i förväg vad uppdraget omfattar, hur länge det ska pågå och vad du får tillbaka. Ersättningen kan vara pengar, erfarenhet, en referens eller i vissa fall en ägarandel. Om ägande är en del av överenskommelsen behöver villkoren skrivas ned ordentligt. Ett löst löfte om framtida delägarskap är inte betalning.
Ett avgränsat projekt kan vara en klok investering i dig själv. Obegränsat gratisarbete är sällan det.
Kombinera färdigheter som förstärker varandra
Du behöver inte bli bäst i världen på en enda sak. Det kan räcka långt att vara bra på flera saker som tillsammans bildar en ovanlig kombination.
En ekonom som också kan programmering kan automatisera arbetsuppgifter som andra gör för hand. En hantverkare som behärskar försäljning och digital marknadsföring får lättare att hitta kunder. En jurist som kan förklara komplicerade frågor på begriplig svenska kan nå människor som annars skulle tveka att söka hjälp.
Denna kombination av färdigheter brukar ibland kallas för en kompetensportfölj. Precis som en finansiell portfölj blir den mindre sårbar när den inte vilar på en enda tillgång.
Fundera därför inte bara på hur du kan bli bättre inom ditt nuvarande område. Fråga också vilken kompletterande kunskap som skulle göra det du redan kan mer värdefullt.
Investera även i relationer och förtroende
Många möjligheter kommer genom andra människor. Ett arbete utannonseras aldrig. En kund frågar någon den redan litar på. Ett samarbete börjar med ett informellt samtal långt innan det finns ett färdigt företag.
Att bygga relationer handlar inte om att samla kontakter eller beräkna vad varje människa kan göra för dig. Ett starkt nätverk uppstår när människor hjälper varandra, delar kunskap och håller vad de lovar.
Förtroende tar tid att bygga men kan förloras snabbt. Den som är pålitlig, generös med sin kunskap och lätt att samarbeta med skapar ett slags socialt kapital. Det kan inte garantera framgång, men det ökar sannolikheten att bli tillfrågad när en möjlighet dyker upp.
Ett enkelt sätt att börja är att delta i sammanhang där människor arbetar med sådant som intresserar dig. Det kan vara en branschförening, en ideell organisation, en kurs eller ett konkret projekt. Gemensamt arbete skapar ofta starkare relationer än ytligt nätverkande.
Hälsan är en ekonomisk tillgång
Det går inte att skilja personlig utveckling från hälsa. Sömn, motion och återhämtning påverkar koncentration, tålamod och förmågan att fatta beslut. Den som alltid är utmattad får svårare att använda sina kunskaper, oavsett hur många utbildningar som finns på meritförteckningen.
Att investera i hälsan behöver inte innebära dyra medlemskap eller avancerad utrustning. Regelbundna promenader, bättre sömnvanor, rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning kan vara mer värdefulla än ännu ett ambitiöst projekt.
Det finns också en viktig gräns här. Att investera i sig själv betyder inte att varje ledig minut måste vara produktiv. Vila, familj, vänner och intressen har ett värde även när de inte leder till högre lön. Återhämtning är dessutom en förutsättning för att kunna prestera under lång tid.
Tid är kapital – men inte all tid måste ge avkastning
Pengar som försvinner kan tjänas in igen. En förlorad timme kommer aldrig tillbaka. Därför är det rimligt att ibland granska hur tiden används.
Frågan är inte om du tittar på tv, spelar spel eller gör ingenting. Ett liv utan avkoppling vore både tråkigt och ohållbart. Den viktiga frågan är om din tidsanvändning stämmer överens med det liv du vill bygga.
Om du lägger fem timmar i veckan på en ny färdighet blir det omkring 250 timmar på ett år. Det räcker inte för att bli expert på allt, men det räcker för att komma långt inom ett avgränsat område. Små återkommande insatser kan få en ränta-på-ränta-effekt: ny kunskap gör nästa steg lättare, vilket i sin tur öppnar för mer avancerade uppgifter.
Nyckeln är regelbundenhet. En timme varje vecka under ett år ger ofta mer än en intensiv helg som aldrig följs upp.
Så börjar du investera i dig själv
Det behövs ingen fullständig femårsplan. Börja med att välja ett område där en förbättring skulle göra tydlig skillnad.
Gör sedan planen konkret:
- Välj ett mål. Bestäm vad du vill kunna göra, inte bara vad du vill läsa om.
- Avsätt tid. Lägg in en återkommande tid i kalendern.
- Hitta en verklig tillämpning. Skapa ett projekt där kunskapen behövs.
- Be om återkoppling. Låt någon kunnig granska det du gör.
- Dokumentera resultatet. Spara arbetsprover, referenser och mätbara förbättringar.
- Utvärdera efter några månader. Fortsätt, justera eller välj ett bättre spår.
En bra investering i dig själv ska inte bara kännas utvecklande för stunden. Den ska lämna något efter sig: en färdighet, en vana, en relation, ett arbetsprov eller en större förmåga att fatta egna beslut.
Den bästa investeringen ger fler valmöjligheter
Aktier kan falla, räntor förändras och företag försvinna. Även kunskaper kan bli föråldrade, men förmågan att lära om och anpassa sig behåller sitt värde.
Det är kanske den viktigaste anledningen att investera i dig själv. Du kan inte kontrollera konjunkturen, arbetsmarknaden eller nästa tekniska förändring. Däremot kan du förbättra din förmåga att hantera det som händer.
Målet behöver inte vara att bli rik, maximera varje timme eller göra karriär till livets enda innehåll. Målet är att bygga ett kapital av kunskap, hälsa, erfarenhet och förtroende som ger dig fler möjliga vägar genom livet.
Det kapitalet syns inte alltid på kontoutdraget. Men det kan vara den mest värdefulla tillgång du någonsin bygger.
