Blockkedjeteknik förknippas framför allt med kryptovalutor, men tekniken kan användas till betydligt mer än att överföra digitala pengar. Den stora frågan är inte vad som teoretiskt går att lägga i en blockkedja, utan när en blockkedja är bättre än en vanlig databas.
En vanlig databas är nästan alltid enklare, billigare och snabbare. Blockkedjeteknik blir främst intressant när flera självständiga parter behöver använda samma register, men ingen av dem bör äga eller kontrollera det ensam. Den kan också vara användbar när registrerade händelser ska vara möjliga att granska och mycket svåra att ändra i efterhand.
Den som vill börja från grunden kan först läsa vår genomgång av vad kryptovaluta är och hur tekniken fungerar. Här koncentrerar vi oss i stället på tre områden där blockkedjor redan används och på några idéer som ännu inte har fått något större genomslag.
1. Blockkedjeteknik för spårning av produkter
En produkt kan passera genom många händer innan den når konsumenten. Råvaruproducenter, fabriker, transportföretag, grossister och återförsäljare kan alla ha egna register. Om informationen finns i separata system blir det svårt att följa produkten genom hela kedjan.
En gemensam blockkedja kan användas för att registrera varje överlämning. Deltagarna kan se när en produkt tillverkades, vem som tog emot den och hur den förflyttades vidare. Ingen enskild deltagare behöver ensam kontrollera hela registret.
Diamanter kan följas från gruvan
Ett konkret exempel är Tracr, en plattform som utvecklats för att följa diamanter från fyndplatsen och vidare genom bearbetning och handel. Varje diamant får en digital identitet med uppgifter om bland annat vikt, färg, klarhet och slipning.
Miljontals rådiamanter har registrerats i systemet. Blockkedjan används för att skapa en gemensam historik som gruvbolag, tillverkare, laboratorier och handlare kan arbeta med. Syftet är bland annat att göra det lättare att kontrollera en diamants ursprung.
Det betyder inte att blockkedjan själv kan avgöra var diamanten kommer ifrån. Någon måste fortfarande undersöka stenen och registrera rätt uppgifter. Teknikens styrka är att den registrerade historiken därefter blir svår att byta ut eller skriva om.
Läkemedel kan kontrolleras mellan flera aktörer
Läkemedelsbranschen har liknande behov. En förpackning kan passera tillverkare, logistikföretag, grossister, sjukhus och apotek innan den når patienten. Förfalskade produkter, felaktiga serienummer och bristande dokumentation kan få allvarliga konsekvenser.
Blockkedjebaserade nätverk används därför inom läkemedelsbranschen för att låta företag kontrollera produktidentiteter och utbyta information med varandra. MediLedger är ett sådant nätverk, där läkemedelstillverkare, grossister, inköpsorganisationer och vårdaktörer kan samordna uppgifter utan att en av deltagarna ensam behöver äga den gemensamma databasen.
Tekniken har också testats för att följa enskilda läkemedelsförpackningar tillbaka till den ursprungliga tillverkaren. Fullständig spårning hela vägen från fabrik till patient är däremot ännu inte något enhetligt globalt system.
Fler tänkbara användningar
Samma princip skulle kunna användas för att följa livsmedel, reservdelar, batterier, elektronik och återvunnet material. Om ett livsmedel behöver återkallas skulle det exempelvis gå att identifiera vilka partier som berörs och vilka butiker som har tagit emot dem.
En annan möjlighet är att registrera byggmaterials ursprung och innehåll. Det skulle kunna underlätta framtida återbruk och ge fastighetsägare bättre information om vilka material som finns i en byggnad.
Framgångsfaktorn är att flera oberoende företag behöver dela samma historik. Om hela leveranskedjan ägs och kontrolleras av ett enda företag är en vanlig databas ofta fullt tillräcklig.
2. Gemensamma register med blockkedjeteknik
En blockkedja kan också fungera som ett gemensamt register för organisationer som samarbetar men som inte vill lämna över kontrollen till en enda aktör.
Det behöver inte vara en publik blockkedja som Bitcoin, där vem som helst kan delta. Många praktiska tillämpningar använder i stället privata och behörighetsstyrda blockkedjor. Endast godkända organisationer får ansluta sig, men alla deltagare kan kontrollera att registret följer de gemensamma reglerna.
Bistånd samordnas mellan hjälporganisationer
FN:s livsmedelsprogram använder systemet Building Blocks för att samordna stöd från flera humanitära organisationer. Plattformen har bland annat använts för hjälpinsatser i Jordanien, Bangladesh, Libanon och Ukraina.
När flera organisationer hjälper samma personer finns en risk att insatser överlappar varandra eller att vissa människor inte får det stöd de behöver. Med ett gemensamt register kan organisationerna samordna exempelvis kontantstöd, mat, utbildning och sjukvårdsinsatser.
Building Blocks är inte en publik blockkedja där personuppgifter ligger öppna för alla. Det är ett privat nätverk som drivs av deltagande organisationer. Ingen enskild hjälporganisation behöver vara överordnad ägare till hela registret.
Detta är ett typexempel på när tekniken kan fylla en funktion: flera självständiga organisationer behöver samarbeta, informationen måste vara skyddad och deltagarna vill kunna kontrollera den gemensamma historiken.
Intyg och behörigheter
Blockkedjor har också föreslagits för examensbevis, yrkesbehörigheter och andra digitala intyg. En utbildningsanordnare skulle kunna utfärda ett digitalt bevis som arbetsgivare och myndigheter sedan kan kontrollera utan att behöva ringa eller mejla den ursprungliga utfärdaren.
Sådana lösningar har testats på flera håll, men de har ännu inte ersatt vanliga nationella register. Ett viktigt skäl är att tekniken inte löser frågan om vem som har rätt att utfärda intyget. Blockkedjan kan visa att en viss aktör har registrerat något, men den kan inte avgöra om utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet.
Fastigheter och andra officiella register
Ett ofta diskuterat användningsområde är fastighetsregister. Tanken är att överlåtelser skulle kunna registreras i en gemensam blockkedja och bli enkla att följa i efterhand.
Problemet är att äganderätten inte skapas av blockkedjan. I Sverige är det lagstiftningen och de offentliga registren som avgör vem som juridiskt äger en fastighet. Ett digitalt innehav kan därför inte utan vidare ersätta en lagfart.
Blockkedjan skulle möjligen kunna användas som en teknisk del av ett framtida fastighetsregister, men staten måste fortfarande bestämma vilka överlåtelser som är giltiga och kunna hantera arv, bedrägerier, domstolsbeslut och felaktiga registreringar.
3. Blockkedjeteknik för betalningar och medlemskap
Blockkedjor kan innehålla mer än vanliga transaktioner. På nätverk som Ethereum går det att använda smarta kontrakt, vilket är program som utför förutbestämda åtgärder när vissa villkor är uppfyllda.
Det kan exempelvis handla om att genomföra en betalning, överföra en digital tillgång eller ge någon tillträde till en tjänst.
Betalningar och digitala värdepapper
J.P. Morgans Kinexys är ett exempel på en blockkedjebaserad lösning som används för verkliga betalningar mellan företagskunder. Systemet gör det möjligt att flytta pengar mellan länder och olika delar av en koncern även utanför traditionella banktider.
Europeiska investeringsbanken har samtidigt emitterat digitala obligationer där värdepapperen registrerats med blockkedjeteknik. Vid en av emissionerna användes den publika blockkedjan Ethereum.
Här är blockkedjan inte ett alternativ till pengar eller obligationer. Den används som teknisk infrastruktur för att registrera vem som äger tillgången och för att samordna olika delar av transaktionen.
Blockkedjor är en del av det bredare området finansiell teknik, ofta kallat fintech. Många digitala betaltjänster fungerar dock utan blockkedjor. I vår genomgång av fem exempel på fintech kan du läsa om bland annat mobilbetalningar, digitala banktjänster och sparande.
Medlemskap kan representeras av en NFT
Vissa medlemsklubbar och digitala gemenskaper använder redan en NFT som medlemsbevis. När medlemmen ansluter sin digitala plånbok kan systemet kontrollera om den innehåller rätt token. Innehavet kan ge tillgång till privata diskussionsgrupper, evenemang, digitalt innehåll eller andra medlemsförmåner.
NFT:n fungerar då ungefär som ett digitalt medlemskort. Skillnaden är att medlemskapet kan kontrolleras genom blockkedjan och i vissa fall överlåtas till någon annan utan att föreningen behöver ändra ett centralt medlemsregister.
Det passar bäst för klubbar där medlemskapet är tänkt att vara överlåtbart. För en vanlig idrottsförening, fackförening eller bostadsrättsförening kan det i stället vara direkt olämpligt. Medlemskapet kan vara personligt, och organisationen kan behöva veta vem personen bakom den digitala plånboken är.
Biljetter, garantier och automatiska ersättningar
Samma teknik skulle kunna användas för evenemangsbiljetter, säsongskort, garantibevis och olika typer av licenser. Ett smart kontrakt skulle kunna styra om en biljett får säljas vidare, till vilket pris och om en del av försäljningssumman ska gå tillbaka till arrangören.
Automatiska ersättningar är ett annat tänkbart område. En reseförsäkring skulle exempelvis kunna betala ut ersättning när en betrodd informationskälla rapporterar att ett flyg har ställts in. Jordbruksförsäkringar skulle på motsvarande sätt kunna kopplas till uppmätta regnmängder eller temperaturer.
Tekniskt är detta möjligt, men det finns ett grundläggande problem: blockkedjan vet inte själv om flyget verkligen ställdes in eller hur mycket det regnade. Den måste hämta informationen från en extern källa. Om den källan lämnar felaktiga uppgifter kan det smarta kontraktet utföra fel åtgärd helt automatiskt.
När är blockkedjeteknik rätt lösning?
Det räcker inte att informationen är viktig eller att många människor ska kunna läsa den. Innan en blockkedja byggs bör det finnas ett tydligt svar på varför en vanlig databas inte är tillräcklig.
Tekniken har störst möjlighet att tillföra något när:
- flera självständiga aktörer behöver skriva till och läsa samma register
- ingen enskild aktör bör kunna kontrollera eller ändra hela databasen
- deltagarna behöver kunna granska händelsernas ordningsföljd
- tidigare registreringar ska vara mycket svåra att ändra i efterhand
- digitala tillgångar eller rättigheter ska kunna överföras mellan olika system
- gemensamma regler ska kunna verkställas automatiskt
En blockkedja gör däremot inte automatiskt informationen sann. Om någon registrerar ett förfalskat läkemedel, fel ursprungsland för en diamant eller ett falskt examensbevis blir även den felaktiga uppgiften svår att ändra.
Tekniken löser inte heller alla frågor om ansvar. Någon måste bestämma vilka deltagare som får ansluta sig, hur fel ska rättas och vad som händer om en privat nyckel försvinner. Ju fler sådana beslut som ändå måste fattas av en central organisation, desto svagare blir argumentet för att använda en blockkedja.
