Bitcoin är en digital tillgång och ett betalningssystem som gör det möjligt att överföra värde över internet utan att en bank eller annan central aktör behöver sköta transaktionen. Systemet drivs av ett globalt nätverk av datorer och bygger på en offentlig blockkedja där alla genomförda transaktioner registreras.
Bitcoin brukar beskrivas både som en kryptovaluta och som digitalt guld. Det går att använda bitcoin för betalningar, men många köper i dag tillgången främst som en investering eller långsiktig värdebevarare. Priset kan dock förändras mycket snabbt, och bitcoin skiljer sig på flera viktiga punkter från såväl vanliga valutor som aktier och fonder.
Bitcoin kort förklarat
Det speciella med Bitcoin är att systemet inte har någon central ägare. Ingen bank, stat eller verkställande direktör bestämmer ensam över nätverket.
I korthet fungerar Bitcoin så här:
- Bitcoin finns endast digitalt.
- ”Valutan” förkortas BTC.
- Betalningar kan skickas direkt mellan användare.
- Transaktionerna registreras i en offentlig blockkedja.
- Nätverket kontrolleras gemensamt av oberoende datorer.
- Nya bitcoin skapas genom så kallad mining.
- Det kan aldrig finnas fler än 21 miljoner bitcoin.
- En bitcoin kan delas i 100 miljoner mindre enheter som kallas satoshi.
Man behöver alltså inte köpa en hel bitcoin. Det går att köpa och skicka mycket små delar av en bitcoin.
En betydligt mer omfattande genomgång finns hos CryptoRunner för den som vill fördjupa sig i vad Bitcoin är och hur det fungerar.
Varför skapades Bitcoin?
Bitcoin presenterades 2008 i ett dokument med titeln Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System. Avsändaren använde namnet Satoshi Nakamoto, men vem eller vilka som dolde sig bakom namnet är fortfarande okänt.
Syftet var att skapa ett elektroniskt betalningssystem där två personer kunde överföra värde direkt till varandra. Tidigare digitala betalningar hade normalt krävt en betrodd mellanhand, exempelvis en bank, ett kortföretag eller en betaltjänst.
Den första versionen av Bitcoin-nätverket startades i januari 2009. Sedan dess har nätverket varit i drift dygnet runt och vuxit från ett tekniskt experiment till en global marknad.
Bitcoin var inte det första försöket att skapa digitala pengar. Det avgörande genombrottet var i stället att systemet kunde förhindra att samma digitala tillgång spenderades flera gånger utan att överlåta kontrollen till en central aktör. Detta brukar kallas problemet med dubbelspendering.
Hur fungerar Bitcoin?
När någon skickar bitcoin skapas en digitalt signerad transaktion. Transaktionen skickas ut till Bitcoin-nätverket, där den kontrolleras och så småningom tas med i ett block.
Blocken kopplas samman i kronologisk ordning. Varje nytt block innehåller information som knyter det till föregående block. Resultatet blir en blockkedja med nätverkets samlade transaktionshistorik.
Förenklat sker en betalning i fyra steg:
- Avsändaren anger mottagarens bitcoinadress och beloppet som ska skickas.
- Transaktionen signeras med avsändarens privata nyckel.
- Datorer i nätverket kontrollerar att signaturen är giltig och att tillgångarna inte redan har spenderats.
- Transaktionen förs in i ett block och får därefter allt fler bekräftelser.
En överföring kan synas i nätverket nästan omedelbart, men den betraktas vanligen som säkrare när den har tagits med i ett block. För större betalningar kan mottagaren vilja invänta flera efterföljande block.
Vad är en blockkedja?
En blockkedja är ett register där information samlas i block som länkas till varandra. I Bitcoins fall innehåller registret historiken över nätverkets transaktioner.
Tusentals datorer kan hålla egna kopior av denna historik. De kontrollerar nya transaktioner mot Bitcoins gemensamma regler. En transaktion som försöker skapa bitcoin ur ingenting eller spendera samma bitcoin två gånger ska därför avvisas.
Blockkedjan är offentlig. Det innebär att vem som helst kan se adresser, belopp och transaktioner. Däremot står normalt inte användarnas namn utskrivna i registret.
Det är alltså missvisande att beskriva bitcoin som helt anonymt. Pseudonymt är ett bättre ord. En bitcoinadress visar inte automatiskt vem ägaren är, men transaktionerna kan ibland kopplas till en person genom exempelvis en handelsplats, betalning eller tidigare användning av adressen.
Vad innebär att Bitcoin är decentraliserat?
Ett vanligt banksystem har centrala aktörer som för register över konton och godkänner betalningar. Bitcoin har inte någon motsvarande central databas eller huvudman.
Nätverket består i stället av flera olika slags deltagare. Användarna skickar och tar emot bitcoin. Noderna kontrollerar transaktioner och ser till att reglerna följs. Miners samlar transaktioner i nya block och konkurrerar om att få lägga till nästa block i kedjan. Utvecklare kan i sin tur föreslå förändringar i den öppna källkoden.
Ingen av dessa grupper kan på egen hand bestämma över hela systemet. Förändringar får praktisk betydelse först när tillräckligt många deltagare väljer att acceptera och använda dem.
Decentralisering betyder däremot inte att alla delar av marknaden är decentraliserade. En handelsplats där kunder köper och förvarar bitcoin kan vara ett helt vanligt privat företag. Om handelsplatsen får ekonomiska problem, utsätts för ett dataintrång eller spärrar ett konto hjälper inte Bitcoins decentraliserade konstruktion mot just den risken.
Vad är Bitcoin mining?
Mining, eller utvinning, är den process som används för att skapa nya block och skydda Bitcoin-nätverket.
Datorer som deltar i mining utför ett stort antal beräkningar för att hitta en giltig lösning till nästa block. Metoden kallas proof of work. Den miner som lyckas får rätt att föreslå ett block med nya transaktioner.
Som ersättning får vinnaren dels nyskapade bitcoin, dels de transaktionsavgifter som användarna har betalat. Övriga noder kontrollerar sedan att blocket följer nätverkets regler. En miner kan alltså inte fritt skapa egna bitcoin eller föra in ogiltiga transaktioner.
Arbetet gör det mycket kostsamt att försöka ändra gamla transaktioner. Ju fler block som har lagts ovanpå en transaktion, desto mer beräkningsarbete skulle behöva göras om.
Varför finns det bara 21 miljoner bitcoin?
Utgivningen av bitcoin följer regler som finns inbyggda i protokollet. När ett nytt block skapas kan den vinnande minern få en bestämd mängd nya bitcoin.
Belöningen halveras efter vart 210 000:e block, vilket motsvarar ungefär vart fjärde år. Händelsen brukar kallas Bitcoin-halvering eller halving. Med tiden skapas därför allt färre nya bitcoin.
Den maximala mängden är knappt 21 miljoner. De sista delarna väntas inte skapas förrän omkring år 2140. Därefter är tanken att miners huvudsakligen ska få sin ersättning från transaktionsavgifter.
Det begränsade utbudet är en viktig anledning till att bitcoin jämförs med guld. Skillnaden är att mängden bitcoin är reglerad i koden, medan tillgången på guld påverkas av vilka fyndigheter som upptäcks och hur lönsam brytningen är.
Vad ger Bitcoin ett värde?
Bitcoin är inte en aktie. Den som äger bitcoin får ingen del av ett företag, ingen utdelning och ingen rätt till framtida vinster. Bitcoin är inte heller en fordran på en bank eller stat.
Priset uppstår i stället genom utbud och efterfrågan. Köpare kan vara villiga att betala för möjligheten att överföra värde globalt, det begränsade utbudet och oberoendet från en enskild bank eller stat. Möjligheten att själv förvara tillgången och förväntningar om framtida användning påverkar också efterfrågan.
Samtidigt finns det inget kassaflöde eller resultat som kan användas för att räkna fram ett traditionellt företagsvärde. Det gör bitcoin svårt att värdera och bidrar till de stora prisrörelserna.
Priset kan stiga snabbt när efterfrågan ökar, men det kan också falla kraftigt när marknadens förväntningar förändras.
Vad är en bitcoinplånbok?
En bitcoinplånbok innehåller egentligen inte några bitcoin. Tillgångarna är registrerade i blockkedjan. Plånboken hanterar i stället de digitala nycklar som behövs för att kontrollera och överföra dem.
Två begrepp är särskilt viktiga:
- Publik nyckel eller adress används för att ta emot bitcoin.
- Privat nyckel används för att godkänna överföringar.
Den privata nyckeln måste hållas hemlig. Den som får tillgång till den kan normalt också flytta tillgångarna. En bitcointransaktion kan inte enkelt återkallas på samma sätt som en kortbetalning.
Många plånböcker skapar en återställningsfras med ett antal ord. Med hjälp av den kan plånboken återskapas om telefonen, datorn eller den fysiska enheten försvinner. Orden måste därför skyddas minst lika noggrant som den privata nyckeln.
Förvaringsplånbok
En handelsplats eller annan tjänst förvarar nycklarna åt kunden. Det är enkelt, men innebär att användaren måste lita på företaget.
Egen plånbok
Användaren kontrollerar själv nycklarna. Det ger större självständighet men också hela ansvaret. Försvinner både plånboken och återställningsfrasen finns normalt ingen kundtjänst som kan återställa tillgångarna.
Hur köper man bitcoin?
Det vanligaste sättet är att köpa bitcoin genom en handelsplats eller kryptotjänst. Där kan kunden sätta in kronor eller annan valuta och växla pengarna till bitcoin.
Innan ett köp är det klokt att kontrollera vilket företag som driver tjänsten och vilka tillstånd eller registreringar företaget har. Även kostnaden för köp, försäljning och uttag behöver granskas. En tjänst kan ha låg synlig avgift men samtidigt en stor skillnad mellan köp- och säljkurs.
Det är också viktigt att ta reda på hur kundernas tillgångar förvaras, vilka säkerhetsfunktioner som erbjuds och om köpta bitcoin kan tas ut till en egen plånbok.
Ett alternativ är att köpa en börshandlad produkt som följer bitcoinpriset. Då äger spararen normalt inte bitcoin direkt och kan inte skicka tillgången till en egen plånbok. I stället äger man ett värdepapper vars värde är kopplat till prisutvecklingen.
Skillnaden är viktig. Direktägande ger tillgång till själva nätverket, medan en börshandlad produkt kan vara enklare att hantera i en vanlig värdepappersdepå.
Vad kan man använda bitcoin till?
Bitcoin kan användas för att överföra värde mellan personer och företag som accepterar tillgången. Det kan handla om betalningar, internationella överföringar eller privata transaktioner utan traditionell banköverföring.
I praktiken används bitcoin även för långsiktigt sparande, spekulation i prisförändringar, donationer och förvaring av kapital utanför det traditionella banksystemet.
Bitcoin är dock inte lika allmänt accepterat som kronor, euro eller dollar. Prissvängningarna gör dessutom att många ägare ogärna använder sina bitcoin till vardagsköp.
För mindre och snabbare betalningar finns kompletterande lösningar som Lightning Network. Där kan flera transaktioner genomföras utanför Bitcoins huvudsakliga blockkedja och senare sammanställas. Det kan ge snabbare betalningar och lägre avgifter, men innebär också ytterligare tekniska lösningar och risker.
Bitcoin jämfört med vanliga pengar
Bitcoin ges inte ut av någon centralbank och har ett förutbestämt maximalt utbud. Kronor, euro och andra vanliga valutor ingår däremot i statliga penningsystem där centralbanker kan påverka penningmängden.
Bitcointransaktioner registreras i en offentlig blockkedja. Vanliga elektroniska betalningar registreras i stället av banker, kortföretag och betaltjänster.
Den som äger bitcoin kan välja att förvara de privata nycklarna själv. Vanliga pengar förvaras oftast som kontanter eller som en fordran på en bank. Egen förvaring ger större kontroll, men betyder också att ägaren själv får bära ansvaret om nycklarna försvinner.
Det finns dessutom stora skillnader i hur tillgångarna används. Kronan är ett allmänt accepterat betalningsmedel i Sverige, medan bitcoin endast kan användas hos mottagare som frivilligt accepterar det.
Värdet på bitcoin kan också förändras betydligt mer än värdet på vanliga valutor under korta perioder. En felaktig bitcointransaktion är normalt svår eller omöjlig att återkalla, medan det i vissa fall går att reklamera eller stoppa en vanlig betalning.
Bitcoin kan alltså fylla vissa av pengars funktioner, men fungerar inte som vanliga pengar i alla situationer. Därför används både orden kryptovaluta och kryptotillgång.
Är Bitcoin säkert?
Bitcoin-nätverket har en konstruktion som gör det mycket svårt att förfalska transaktioner eller ändra blockkedjans äldre historik. Det betyder däremot inte att allt som har med bitcoin att göra är säkert.
Riskerna finns ofta runt själva nätverket. Det kan handla om falska handelsplatser, nätfiske, investeringsbedrägerier, stulna lösenord, skadlig kod och förlorade privata nycklar. Även etablerade kryptoföretag kan drabbas av intrång eller ekonomiska problem.
En vanlig missuppfattning är att ett intrång hos en handelsplats innebär att Bitcoin har blivit hackat. Det är en viktig skillnad mellan ett angrepp mot själva nätverket och ett angrepp mot ett företag eller en enskild användare.
Tvåfaktorsautentisering, unika lösenord och noggrann kontroll av mottagaradresser minskar vissa risker. Den som använder en egen plånbok behöver dessutom ha en säker och genomtänkt förvaring av återställningsfrasen.
Vilka risker har Bitcoin?
Den mest uppenbara risken är priset. Bitcoin har vid flera tillfällen tappat en stor del av sitt värde under relativt kort tid. Den som köper måste därför vara beredd på kraftiga både upp- och nedgångar.
Ingen garanterad avkastning
Ett begränsat utbud innebär inte automatiskt att priset måste stiga. Värdet är beroende av att det även i framtiden finns en efterfrågan.
Ingen vanlig insättningsgaranti
Bitcoin i en egen plånbok omfattas inte av någon statlig insättningsgaranti. Tillgångar hos en kryptotjänst har inte nödvändigtvis samma skydd som pengar på ett bankkonto.
Tekniskt och personligt ansvar
En borttappad privat nyckel kan innebära att tillgångarna blir omöjliga att använda. En överföring till fel adress går normalt inte att ångra.
Risker hos handelsplatser
Den som låter en handelsplats eller annan tjänst förvara bitcoin blir beroende av företagets säkerhet, ekonomi och rutiner. Problem hos företaget kan påverka kunden även om Bitcoin-nätverket fortsätter att fungera.
Förändrade regler
Reglerna för kryptoföretag, beskattning och marknadsföring kan förändras. EU:s Mica-reglering har stärkt regleringen av kryptomarknaden, men den tar inte bort prisrisken eller garanterar att en investering är säker.
Hur beskattas Bitcoin i Sverige?
För privatpersoner beskattas bitcoin enligt reglerna för andra tillgångar. Det räcker inte att enbart hålla reda på när bitcoin växlas tillbaka till svenska kronor.
Bitcoin ska normalt redovisas när du säljer innehavet, byter det mot en annan kryptovaluta eller betalar en vara eller tjänst med det. Även andra former av avyttring kan behöva deklareras.
En värdeuppgång behöver däremot inte deklareras så länge tillgången inte har avyttrats.
Vinster beskattas med 30 procent. En förlust är avdragsgill till 70 procent. Om bitcoin har köpts vid flera tillfällen används normalt genomsnittsmetoden för att beräkna omkostnadsbeloppet. Transaktionerna redovisas i svenska kronor på deklarationens K4-bilaga.
Det är därför viktigt att spara underlag över köp, försäljningar, växlingar, avgifter och betalningar. Många små transaktioner kan annars bli besvärliga att reda ut i efterhand.
Bitcoin och energiförbrukning
Bitcoins proof of work-system kräver stora mängder datorkraft och därmed elektricitet. Energiförbrukningen är inte en bieffekt som råkat uppstå, utan en del av metoden för att göra angrepp mot nätverket dyra.
Hur stor klimatpåverkan blir beror bland annat på vilken elproduktion som används. Förespråkare lyfter fram användning av överskottsel och förnybara energikällor, medan kritiker menar att samma energi hade kunnat användas till andra ändamål.
Det råder alltså ingen tvekan om att mining förbrukar mycket el. Diskussionen gäller snarare hur nyttig användningen är, vilka energikällor den bygger på och hur kostnaden ska vägas mot nätverkets funktion.
Vad är skillnaden mellan Bitcoin och andra kryptovalutor?
Bitcoin var den första framgångsrika decentraliserade kryptovalutan, men i dag finns tusentals andra kryptotillgångar.
Vissa försöker erbjuda snabbare eller billigare transaktioner. Andra används för smarta kontrakt, digitala tjänster, spel eller så kallad decentraliserad finans. Stablecoins försöker i stället följa värdet på exempelvis en dollar eller euro.
Bitcoin skiljer sig bland annat genom sin långa historik, sitt stora och spridda nätverk samt den förutbestämda gränsen på 21 miljoner enheter. Det finns heller inget företag som har gett ut Bitcoin eller lovar innehavarna någon framtida avkastning.
Att två tillgångar kallas kryptovalutor innebär därför inte att de fungerar på samma sätt eller har samma risker.
Vanliga frågor om Bitcoin
Vem äger Bitcoin?
Ingen äger själva nätverket. Enskilda personer och företag kan äga bitcoin, driva noder, delta i mining eller utveckla programvara, men ingen har ensam kontroll över systemet.
Vem skapade Bitcoin?
Bitcoin skapades under namnet Satoshi Nakamoto. Det är fortfarande inte klarlagt om namnet tillhör en person eller en grupp.
Är Bitcoin riktiga pengar?
Bitcoin kan användas för att överföra värde och i vissa fall för betalningar. Det är däremot inte ett allmänt accepterat betalningsmedel i Sverige och ges inte ut av Riksbanken.
Måste man köpa en hel bitcoin?
Nej. En bitcoin kan delas i 100 miljoner satoshi. Det går därför att köpa bitcoin för ett betydligt mindre belopp.
Kan Bitcoin förbjudas?
En stat kan begränsa handel, beskattning, marknadsföring eller vilka tjänster som får erbjudas inom landet. Det är betydligt svårare att stänga av hela det globala nätverket eftersom det inte drivs från en enda plats.
Kan bitcoin försvinna?
Bitcoin kan förloras om ägaren tappar sina privata nycklar. Nätverket kan också tappa användare och ekonomiskt värde. Däremot kan en korrekt genomförd transaktion i blockkedjan inte utan vidare raderas av en bank eller ett företag.
Är Bitcoin anonymt?
Nej, inte fullständigt. Transaktionerna är offentliga, men adresserna innehåller normalt inga namn. Om en adress kan kopplas till en person går det ofta att följa tidigare och senare transaktioner.
Är Bitcoin en bra investering?
Det beror på vilken risk man är beredd att ta och vilken roll tillgången ska ha i ekonomin. Bitcoin kan stiga kraftigt i värde, men också falla kraftigt. Det finns ingen garanterad avkastning och ingen traditionell värderingsmodell som säkert visar vad en bitcoin borde vara värd.
Sammanfattning
Bitcoin är ett globalt system för att lagra och överföra digitalt värde utan en central bank eller annan ensam kontrollant. Transaktionerna registreras i en offentlig blockkedja, medan nätverket skyddas genom noder, kryptografi och energikrävande mining.
Det maximala utbudet på 21 miljoner bitcoin gör tillgången knapp, men garanterar inte att priset stiger. Värdet bestäms av marknadens efterfrågan och kan variera kraftigt.
För att förstå Bitcoin behöver man hålla isär tre saker: tekniken kan fungera som avsett, tjänsterna runt omkring kan ändå utsättas för fel och bedrägerier, och marknadspriset kan falla även om själva nätverket fortsätter att fungera.
